De sparsamma uppgifterna ger inte underlag för bedömning av solvändans historia i landskapet. Den är inte rapporterad från landskapet under 1900-talet och kan betraktas som utgången.
Första fynd
Först publicerad av Osbeck 1788 under namnet Cistus Helianthemum som sällsynt men utan lokaluppgift. I handskrift 1754 av Fischerström från Hasslöv Dömestorpstrakten (Gertz 1947).
Variation
Solvända är numera uppdelad i två underarter, ljus solvända ssp. nummularium och mörk solvända ssp. obscurum. Båda underarterna finns närmast i Skåne, Småland och Danmark, där de växer på torra gräsmarker.
Lokaler
Äldre uppgifter. Laholm Hasslöv se primäruppgifter. Ö. Karup vid vägen uppåt Åsen (H. Nordenström enligt Ahlfvengren 1924).
[Halmstad Slättåkra Alarp 1866 (F. Elmqvist i LD). Tyvärr är detta ytterligare ett av Elmqvists många belägg som ger misstankar om etikettförväxling.]