strandpilört
Persicaria lapathifolia subsp. lapathifolia
Strandpilört är ursprunglig men något kulturgynnad. Den växer främst på sandiga, tånggödslade havsstränder. Några få fynd har gjorts i majs- och betåkrar samt ett i en handelsträdgård.
På havsstränder förekommer mellanformer mellan strandpilört och vanlig pilört.
Första fynd
Först uppgiven av Ahlfvengren 1924 under namnet Polygonum nodosum från Halmstad hamnen och från Varberg samt, baserat på uppgifter av S. Svenson och S. E. Almquist, från Falkenberg resp Släp Särö. Äldsta daterade belägg från Varberg 1838 (E. Fries i UPS, bestämt av S. Ekman och T. Knutsson 1986).
Utbredning
42 rutor (19 %). Vanlig utmed hela kusten. Fem, sannolikt tillfälliga inlandsfynd. – Ahlfvengren (1924): sällsynt (?).
