Dårrepe växte förr som ogräs i sädesåkrar men också på ruderatmarker.
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 (’För några är sedan sjuknade et helt hushåll i Hasslöfs Soken af detta gräsfrö och lågo af hufvudverk i flera veckor’). Äldsta belägg från Hasslöv i trädgård tillsammans med kanariegräs Phalaris canariensis 1797 (P. Osbeck i S och SBT-BERG) samt från åker utan årtal (P. Osbeck i S).
Bygdenamn och bruk
Ett gammalt lokalnamn från Harplinge är uäringagräs [u- eller oäring = missväxt]. Från norra Halland är svimling känt. Ansågs orsaka yrsel och svimning om fröna hamnade i brödsäden.
Utbredning
Den ettåriga arten har inte rapporterats från landskapet sedan 1920-talet. – Ahlfvengren (1924): tämligen sällsynt.
Lokaler
Äldre uppgifter. Theorin (1865) anger arten som allmän i södra Halland men enligt Ahlfvengren (1924) är det ”föga troligt, att så är förhållandet”. Laholm Hasslöv se primäruppgifter. Ö. Karup havreåker strax under Åsen 1909 (Ahlfvengren i S). Halmstad Halmstad Dragvägen (Ahlfvengren 1924); hamnen 1924 (Wiger 1926). Snöstorp Skedala 1880 (A. Lyttkens i S). Falkenberg Falkenberg läderfabriken 1927 (Svenson 1928). Kungsbacka Fjärås mellan kyrkan och Toms by (Sieurin 1844); Limmanäs (Erdtman 1921 b). Onsala 1892 (N. A. Johansson i GB). Släp 1894 (E. Belfrage i GB); Kyvik (F. Liljeholm enligt Ahlfvengren 1924). Ölmevalla Åsa (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924).