Stenbräken är ursprunglig men kulturgynnad. Den växer i skuggiga bergbranter och på hällmarker med inslag av basiska bergarter. Ibland kan man även se den i jordskärningar som gödslas av lövförna. Vanliga kulturstandorter är stenmurar, t ex kyrkogårdsmurar, trappor och jordkällare. Ganska ofta växer stenbräken på samma lokaler som svartbräken Asplenium trichomanes.