gulmåra
Galium verum
Mer information om arten
Gulmåra ger sig tillkänna i slutet av sommaren då dess varmt gula guld kontrasterar mot de utbrända torrbackarna och vägkanterna. Arten är sydlig och gynnad av kustområdets långa vegetationsperiod. Där ser man den regelbundet på stabila torrbackar och kring hällar, men den finns också på vägkanter, åkerrenar och torra lägdor. Särskilt vanlig är den på Tynderölandet. Men gulmåran har även dykt upp på förvånansvärt avlägsna bosättningar, t.ex. i västra Haverö. Där är den troligen inkommen med hö eller frövaror och har sedan vegetativt växt kvar. På dessa lokaler ser man den ofta bara i en enstaka liten klon på gårdstunet eller i en torr ängskant.
Kalkgynnad, men inte kalkkrävande, är den ett konstant inslag kring öppna hällmarker i norra Alnö, Hässjö och Tynderö. Nära havet växer den ofta på sandig mark och även på mer sura underlag. Den tycks också ha naturliga förekomster på sandstränder vid havet som på Tynderö Åstholmen och i Njurunda.
Gulmåran är ingen ruderatväxt, men den kan ibland dyka upp på banvallar, i grustag etc.

Första fynd

Först publicerad av Linné (1755). Äldsta belägg från Sundsvall 1878 (K.A. Andersson i S).

Utbredning

Allmän till tämligen allmän i kustområdet och i Ljungans dalgång upp t.o.m. Torp. I övrigt (utanför rastret) noterad enligt nedan.
Collinder (1909): tämligen allmän i kust- och dalbygderna; måttligt, ej känd från Haverö och Holm.

Lokaler

Indal Micksäter 1921 (V. Vallberg i LD); Baggböle 1974 (E. Andersson).
Ljustorp Lagfors 1910 (K.B. Nordström i GB och S), 1962 (RL), 1977 (HL, RL); Västansjögårdarna 1910 (K.B. Nordström i S); Laxsjömon 1977 (HW).
Liden Märrgård 2000 (M. Karlsson); Dacke och nära Sillre såg 1889 (S.J. Enander i S); Järkvissle 1960 (RL); Järkvissle längs gamla vägen till Ängom 2000 (M. Karlsson); Rigåsen 1978 och 1979 (HL); Lidensboda 1978 (HL).
Holm Loviken efter Kroketjärnvägen 1977 (HL, RL); Västbybodarna NO om Vike 1983 (RL).
Stöde Ulvsjön 1978 (HL); Klackbodarna NV om Tjärnsjön 1981 (HL); södra Gransjön (2 lokaler) 1978 (HL).
Torp Långåsen (NV om Storulvsjötjärn) 1982 (GÅ); Gäddtjärnåsen 1976 (RL), 1982 (OB); S om Stormörtsjön 1978 (LE, HL, RL); Marktjärn 1978 (HL); Lill-Oxsjön 1978 (HL, RL).
Borgsjö Alby och Gräsa (N om Alby) 1976 (HL); Granboda 1977 (HL); Tallåsen 1973 (HL); Lombäcken 1976 (HL, RL).
Haverö Anders-Nilstorpet V om Havern (mitt emot Torrflonäs) 1982 (L. Andersson); Norsbodarna (V om Havern, mitt emot Torrflonäs) och Torpet S om Bodsjöbodarna (N om Bodsjöändan) 1976 (HL, RL); Säter 1977 (HL); Finnsjön 1981 (HL); Endasnäset 1982 (BP); Aldern på östra stranden 1979 (HL); Turingsbodarna 1970 (RL), 1982 (A. Engström); By 1980 (HL); Gammelbodarna i Överturingen 1953 (M. Olsson).
karta