gatrödtoppa
Odontites vulgaris
Mer information om arten
Rödtoppa uppträdde förr som ogräs i åkrar och sannolikt i lägdor samt som ruderatväxt kring Sundsvall. Uppgifter finns från 1880-talet till sekelskiftet. Troligen hitkommen med frövaror. En tillfällig nutida förekomst funnen i en körvägskant.

Första fynd

Först publicerad av Olsson (1884), som O. rubra baserat på belägg från Borgsjö (M. Jonsson).

Variation

Insamlade herbarieark från landskapet har granskats av B. Snogerup och bestämts till rödtoppa O. vulgaris (Snogerup 1987). Den närstående arten åkerrödtoppa O. vernus urskildes inte i tidigare nordisk litteratur, och en del av de obelagda fynden kan möjligen representera denna; den är nordligast känd från Hälsingland.

Utbredning

En sentida lokal i Timrå.
Collinder (1909): sporadisk, här och där; sparsamt.

Lokaler

Sundsvall 1905 (C.A. Nordlander i UPS det. B Snogerup); vid Bünsowska tjärnen (H. Huss enligt Collinder 1909); Idrottsparken (C.A. Nordlander enligt Collinder 1909); Norra Stadsberget vid skjutbanan (Neuman 1885a); Vindskärsvarv i åker 1911 (S. Samberg i S).
Skön Heffners 1886 (L.M. Neuman i LD och S det. B. Snogerup), (Collinder 1909); Skönvik 1900 (F. Ringius i LD det. B. Snogerup och S).
Alnö (J.H. Lidholm enligt Collinder 1909).
Timrå (J.A. Holm i LD det. B. Snogerup); vägen från söder mot Borgberget 1975 (RF), ej återfunnen 1976 eller senare (RL, RF).
Selånger Högom i åkrar och nära kyrkan i diken (Neuman 1885a).
Liden torpet Stockholm (S.J. Enander enligt Collinder 1909).
Stöde Edsta (S. Ruuth enligt Collinder 1909).
Torp Komsta (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Rogsta (A. Modin enligt Collinder 1909); Fränsta 1903 (J.G. Gunnarsson i S det. B. Snogerup).
Borgsjö Alby (J.H. Lidholm enligt Collinder 1909); Parteboda (M. Jonsson enligt Olsson 1884).