grönvide
Salix phylicifolia
Mer information om arten
Grönvide är en nordlig videart som hör hemma i skogsområdena i norr och väster men som i ren form är sällsynt i kustområdet. Arten står nära svartvide men är vanligen bara hälften så högvuxen. Det växer vanligen också ljusöppnare, blötare och på mer näringsfattig mark än svartvide. Grönvide har sin typiska plats i lövvegetationen runt myrar och skogssjöar i höjdområdena. Det är vanligt såväl i vattenrika myrkanter på stora myrar som på småmyrar och tuviga, glest trädvuxna rikkärr. Det ses i ibland i lågvuxna videkärr och i mer öppen, blöt sumpskog. Vid skogssjöarna finns grönvide i en yttre bård, både på låglänta sanka och på grovblockiga exponerade stränder, ofta tillsammans med jämnhögt lappvide S. lapponum och bindvide S. aurita. Så växer det också i öppna strandkärr längs åoch bäckstränder i skogsområden, medan det vanligen saknas längs vattendrag i dalgångarna. Inte sällan ser man grönvide i svackor i hällmarkstallskog, och på sina östligaste lokaler växer det ofta i hällkar på berg. Någon gång kan det t.o.m. ses på tallhed. Grönvidet är däremot är inte vanligt på kulturmark men ses ibland i igenväxande myrodlingar och andra fuktsvackor kring övergivna skogsodlingar.

Första fynd

Först publicerad av Fredrikson (1902) från Haverö. Äldsta belägg från Njurunda Maj 1903 (Collinder i S).

Variation

På utsatta platser vid havet, t.ex. Brämöns utsida i Njurunda, finns viden som mycket liknar grönvide men med svag hårighet på huvudnerven och som därför bedömts som hybrider med svartvide.
Gränsdragningen mot artens hybrid med svartvide S. myrsinifolia är problematisk och äldre uppgifter är svårvärderade.

Utbredning

Allmän i de västra och norra delarna särskilt i skogsområden; avtar mot öster för att i stort sett upphöra ett par mil från kusten. Saknas även vanligen i dalgångarnas sedimentområden (nedom HK). Från kustområdet noterad enligt nedan (utanför rastrering).
Collinder (1909): tämligen allmän och talrik i skogsregionen och övre dalbygden, tämligen sällsynt och sparsam i nedre dalbygden och vid kusten.

Lokaler

Njurunda Brämön 1968 (Å. Lundqvist); Fyrmästarns jorden på Brämön, i rikkärr 1993 (RL); Billmyra och N om denna 1985 (RL); Torrsjö 1982 (HL, RL); Maj 1903 (Collinder i S).
Timrå Stor-Bandsjön 1978 (HL); Viktjärn 1980 (CA); Kontorillen 1980 (HL, RL).
Hässjö Fjäl (Collinder 1909); Stavreviken 1981 (CA).
Tynderö Holmö och Åkerö (Collinder 1909).
Tuna Delge och Långsjön (Collinder 1909).
karta