nagelört
Draba verna
Mer information om arten
Nagelört är en tidig vårannuell som är strikt begränsad till kustområdet. Den når inte längre in i landskapet än till Vattjom i Tuna och kyrkbyn i Ljustorp. Sannolikt behöver den kustens milda höstar för groddplantornas utveckling. Redan i slutet av maj vissnar den ner och ligger som frö under sommartorkan för att sedan gro när höstregnen börjar. Nagelörten hör hemma på soliga torrbackar och kulturnära hällmarker. Den kan klä hela kullar i vita mattor i början av maj. Helst växer den på eroderade, öppna jordfläckar och gynnas tydligt av betestramp. Massuppträdande har även setts i hjulspår på hällmark som i Njurunda Berge. Arten är inte påtagligt kalkgynnad men saknas på sura skogshällar med barrförna. Den är också mycket typisk för fiskelägen vid kusten, där den även kan finnas i torra vägkanter, stenpartier etc. Vid sin utbredningsgräns i väster vid Tuna Vattjom sågs den i ett litet bestånd på en torr banvall. Mer naturligt växer den på sandig havsstrand i Tynderö, t.ex. vid Söråkersviken.

Första fynd

Först publicerad av Kindberg (1877) som Draba verna. Äldsta belägg från Timrå Vivstavarv 1879 (K.A. Andersson i S).

Utbredning

Tämligen allmän i centrala och norra kustområdet. I övrigt noterad enligt nedan (utanför rastrering).
Collinder (1909): här och där i kustbygden eller dess närhet, eljest sällsynt; talrikt.

Lokaler

Njurunda Brämön i Sanna och Norrhamn 1970 (RL); Galtström 1912 (O. Östgren i S), 1959, 1976 (RL); stranden N om Furuskär 1980 (D. Stinessen); Lörudden 1970 (RL).
Hässjö Byn 1971 (RL); vid kyrkan 1982 (HL); Hussjö 1978 (HL); Strind 1996 (SG).
Tuna Vattjom 1977 (HL, RL).
Sättna (K.A.Th. Seth enligt Collinder 1909).
Ljustorp vid kyrkan 1992 (HL).
Torp (C.O. Reuterman enligt Collinder 1909).
karta