älvmyskgräs
Hierochloë hirta subsp. hirta
Älvmyskgräs känns igen på den långa, glesa vippan med den nedersta grenen ofta nedåtlutande och med en hårkrans kring vippans fäste. Det har också en karaktäristisk växtplats på sandiga älv- och åsediment och finns framförallt i älvarnas och de större åarnas nedre lopp. För det mesta växer det på sandbankar i strandens övre del, i gles vegetation ganska torrt och öppet. Det är även noterat från grusiga, kulturpåverkade stränder på Alnön. Mer sällan har det hittats vid vägar och längs stigar och då ofta i sandområden.
Första fynd
Först publicerad av Collinder (1909) som H. odorata ? firma från Stöde och Torp.
Identiteten är säker eftersom material från en av Collinders lokaler i Stöde ingick i Weimarcks (1971) undersökning. Äldsta belägg från Tuna 1837 (C. Säve i UPS).
Identiteten är säker eftersom material från en av Collinders lokaler i Stöde ingick i Weimarcks (1971) undersökning. Äldsta belägg från Tuna 1837 (C. Säve i UPS).
Utbredning
Ett tjugotal sentida lokaler.
Lokaler
Njurunda östra Prästholmen vid Storsvedjan 1980 (HL, RL); Prästsvedjan 1989 (HL).
Alnö Nacka 1986 (HL i S); Nyvik 1986 (HL i S).
Timrå Färjholmen, sandig, kulturpåverkad strand 1977 (HL i S); Skeppsholmen 1977–1984 (HL).
Hässjö Smedjemon i Lögdö 1981 (SP).
Attmar vid vägen O om Gravströmsbodtjärn (NO om Målstakullen) 1983 (HL).
Tuna Krokforsen 1979 (HL); Grenforsen 1979 (HL i S); på en holme i Marmen 1837 (C. Säve i UPS); Översttjärn (vid Storjorden) 1982 (GÅ).
Selånger Solums kvarn 1989 (HL).
Indal Öster-Högsjö 1979 (HL, RL); Östanskär vid älven 1977 (HL i S).
Liden Dackebränna 1977 (HL); Dacke 1992 (HL); Lidensbyn 1987 (HL i S).
Stöde Ökne och Östanå (Collinder 1909); Ön 1905 (C.A. Nordlander i UPS); Edsta 1879 (C. Håkansson i S det. G. Weimarck); västra sidan av Stödesjön 1905 (K. Holm i LD); Ljungan nedanför kyrkan (Collinder 1909), (Weimarck 1971); Kälsta 1984, 1986 (HL).
Torp Alderängesåns utlopp 1985 (BL, HL); Hammar 1862 (C.O. Reuterman i LD det. G. Weimarck, S och UPS); Komsta (C.O. Reuterman enligt Collinder 1909); vid Ljungan nära Getterån (Weimarck 1971); Getterån och Gammelbodtjärn 1982 (SE).
Haverö utloppet från Översttjärn i Ljungan, sandigt delta 1982 (HL).
Alnö Nacka 1986 (HL i S); Nyvik 1986 (HL i S).
Timrå Färjholmen, sandig, kulturpåverkad strand 1977 (HL i S); Skeppsholmen 1977–1984 (HL).
Hässjö Smedjemon i Lögdö 1981 (SP).
Attmar vid vägen O om Gravströmsbodtjärn (NO om Målstakullen) 1983 (HL).
Tuna Krokforsen 1979 (HL); Grenforsen 1979 (HL i S); på en holme i Marmen 1837 (C. Säve i UPS); Översttjärn (vid Storjorden) 1982 (GÅ).
Selånger Solums kvarn 1989 (HL).
Indal Öster-Högsjö 1979 (HL, RL); Östanskär vid älven 1977 (HL i S).
Liden Dackebränna 1977 (HL); Dacke 1992 (HL); Lidensbyn 1987 (HL i S).
Stöde Ökne och Östanå (Collinder 1909); Ön 1905 (C.A. Nordlander i UPS); Edsta 1879 (C. Håkansson i S det. G. Weimarck); västra sidan av Stödesjön 1905 (K. Holm i LD); Ljungan nedanför kyrkan (Collinder 1909), (Weimarck 1971); Kälsta 1984, 1986 (HL).
Torp Alderängesåns utlopp 1985 (BL, HL); Hammar 1862 (C.O. Reuterman i LD det. G. Weimarck, S och UPS); Komsta (C.O. Reuterman enligt Collinder 1909); vid Ljungan nära Getterån (Weimarck 1971); Getterån och Gammelbodtjärn 1982 (SE).
Haverö utloppet från Översttjärn i Ljungan, sandigt delta 1982 (HL).
