källört
Montia fontana
Källört är en liten gröngul, oansenlig annuell, som dock ofta ger sig tillkänna genom lokal massförekomst. Så finner man den på strandängar vid havet, där den uppträder i bottenskiktet bland multnande vassförna nära vattenlinjen. Den är också sedd vid bäckutlopp på havsstrand i Tynderö, vid kanalfåror i Indalsälvens kustdelta och i strandnära rikkärr vid kusten i Hässjö.
I inlandet är källörten spridd och kan, lite oväntat, dyka upp på isolerade lokaler i avlägsna skogsbygder. Den växer då vid källor och källutflöden, vanligen i anslutning till kulturmark. Arten gror i mineraljord på småblottor, gärna också på spångvirke, små broar o.dyl. i ljusa lägen; den gynnades sannolikt av trampet av skogsbetande kreatur och mänsklig verksamhet kring vattentäkter och drickställen. Den kan dock någon gång ses vid opåverkade skogskällor. Tidigare var arten också gynnad av slåtter i källdiken och på översilad ängsmark. – Förekomsterna uppvisar en lok aritim tendens och arten tycks närmast saknas i de inre dalgångarna.
I inlandet är källörten spridd och kan, lite oväntat, dyka upp på isolerade lokaler i avlägsna skogsbygder. Den växer då vid källor och källutflöden, vanligen i anslutning till kulturmark. Arten gror i mineraljord på småblottor, gärna också på spångvirke, små broar o.dyl. i ljusa lägen; den gynnades sannolikt av trampet av skogsbetande kreatur och mänsklig verksamhet kring vattentäkter och drickställen. Den kan dock någon gång ses vid opåverkade skogskällor. Tidigare var arten också gynnad av slåtter i källdiken och på översilad ängsmark. – Förekomsterna uppvisar en lok aritim tendens och arten tycks närmast saknas i de inre dalgångarna.
Första fynd
Först publicerad av Adler (1882) från Torp. Äldsta belägg från Selånger Silje (E. Ährling i UME).
Utbredning
Tämligen allmän till spridd längs södra Njurundakusten, kring Klingerfjärden och Tynderökusten. För övrigt noterad enligt nedan (utanför rastrering). Vikande i inlandet, med endast ett fåtal nutida lokaler (jfr Collinders utbredningsuppgift).
Collinder (1909): tämligen allmän, talrikt–mängdvis.
Collinder (1909): tämligen allmän, talrikt–mängdvis.
Lokaler
Skön Fillan 1869 (K.A.Th. Seth i UPS).
Timrå Barnbergstjärn 1979 (HL).
Attmar Västgårdsbodarna 1983 (MB); Gryttjens bruk 1980 (RL).
Selånger 1830-talet (M. Huss i UME); Silje 1858 (E. Ährling i UME).
Sättna Väster-Gåltjärn 1986 (RL).
Indal Öster-Högsjö 1979 (HL, RL); N och V om Stormyra vid Nyland 1981 (HL); Stige 1978 (HL); Tommingbodarna 1977 (HL).
Ljustorp Väster-Frötuna på Kamsåsbergets nordöstsida 1910 (K.B. Nordström i GB och S); Hamtjärn (=Löran) 1910 (Nordström 1911); kallbäck mellan Berge och Storbacken (V om Lagfors) 1910 (K.B. Nordström i S); Bredsjön vid Mellangården 1910 (K.B. Nordström i S); Bredsjön 1978 (HL, RL).
Liden Västanå 1972 (RL); Lidensbyn 1906 (K. Johansson i UPS).
Holm Korsnäset vid Fagervikssjön 1977 (HL).
Stöde Gässåsen 1976 (RL); Vigge 1978 (HL); bäcken som rinner till Lillån SO om Lillström 1982 (HL); Kärvsta 1904 (K.B. Nordström i UPS).
Torp (Adler 1882); Saxtjärn vid källa 1973 (HL), 1982 (MB, HL); Storbackmyra och Stabäcken S om Roggsjön 1982 (PS); Hångsta 1905 (S. Ekvall i UME); Svartviken vid Mellansjön 1982 (HL, RL); källbäck från Velåsen vid Marktjärnsvägen (SV om Öster-Skinnsjön) 1973 (HL); Långåsens fäbod NV om Långåsen (N om ÖsterSkinnsjön) 1982 (CA); Leringstjärn 1982 (GW); Hångsta 1905 (S. Ekvall i UME).
Borgsjö Mellangårdarna på Julåsen 1976 (HL, RL); Gammelbodarna 1983 (HL, RL); Tallåsen 1976 (HL); S om Ensillreåsen (O om Jämtkrogen) 1986 (BL, MB, OB); Granbodåsen 1979 (RL); Jämtkrogen 1983 (HL); Västanåsbodarna S om VästanåGrössjön 1990 (BL, HL); Styggberget och Järntjärnsbäcken (Jämtgaveln) (Olsson 1974).
Haverö Klappmyra N om Linåsen 1982 (TK); Malsjöbodarna 1976 (HL); källa vid vägen SO om Blecktjärnarna (SO om Nybo) 1979 (HL); Östavall och By (båda Cedergren 1923).
Timrå Barnbergstjärn 1979 (HL).
Attmar Västgårdsbodarna 1983 (MB); Gryttjens bruk 1980 (RL).
Selånger 1830-talet (M. Huss i UME); Silje 1858 (E. Ährling i UME).
Sättna Väster-Gåltjärn 1986 (RL).
Indal Öster-Högsjö 1979 (HL, RL); N och V om Stormyra vid Nyland 1981 (HL); Stige 1978 (HL); Tommingbodarna 1977 (HL).
Ljustorp Väster-Frötuna på Kamsåsbergets nordöstsida 1910 (K.B. Nordström i GB och S); Hamtjärn (=Löran) 1910 (Nordström 1911); kallbäck mellan Berge och Storbacken (V om Lagfors) 1910 (K.B. Nordström i S); Bredsjön vid Mellangården 1910 (K.B. Nordström i S); Bredsjön 1978 (HL, RL).
Liden Västanå 1972 (RL); Lidensbyn 1906 (K. Johansson i UPS).
Holm Korsnäset vid Fagervikssjön 1977 (HL).
Stöde Gässåsen 1976 (RL); Vigge 1978 (HL); bäcken som rinner till Lillån SO om Lillström 1982 (HL); Kärvsta 1904 (K.B. Nordström i UPS).
Torp (Adler 1882); Saxtjärn vid källa 1973 (HL), 1982 (MB, HL); Storbackmyra och Stabäcken S om Roggsjön 1982 (PS); Hångsta 1905 (S. Ekvall i UME); Svartviken vid Mellansjön 1982 (HL, RL); källbäck från Velåsen vid Marktjärnsvägen (SV om Öster-Skinnsjön) 1973 (HL); Långåsens fäbod NV om Långåsen (N om ÖsterSkinnsjön) 1982 (CA); Leringstjärn 1982 (GW); Hångsta 1905 (S. Ekvall i UME).
Borgsjö Mellangårdarna på Julåsen 1976 (HL, RL); Gammelbodarna 1983 (HL, RL); Tallåsen 1976 (HL); S om Ensillreåsen (O om Jämtkrogen) 1986 (BL, MB, OB); Granbodåsen 1979 (RL); Jämtkrogen 1983 (HL); Västanåsbodarna S om VästanåGrössjön 1990 (BL, HL); Styggberget och Järntjärnsbäcken (Jämtgaveln) (Olsson 1974).
Haverö Klappmyra N om Linåsen 1982 (TK); Malsjöbodarna 1976 (HL); källa vid vägen SO om Blecktjärnarna (SO om Nybo) 1979 (HL); Östavall och By (båda Cedergren 1923).
