svart trolldruva
Actaea spicata
Trolldruva är en karaktärsart för lundvegetation och den växer regelbundet i sydberg och älvraviner, vid rikbäckar och forsar. Den finns även i andra bergsbranter och granskogssluttningar i örtrika, sydvända lägen. Landskapets brutna topografi bidrar till dess relativt rika förekomst. Trolldruva växer på måttligt torr till frisk, mullrik mark, ofta i stark skugga. På bergen hittar man den gärna intill en värmehållande häll och den kan ibland ses som enda representant för lundvegetation i rätt ordinär granskog. Den torkar lätt ut och dör bort på soliga hyggen.
Vid rikbäckar och forsar finns den på väldränerad mark, ofta bland tuvor, block och högörter, där luftfuktigheten hålls hög. Den finns också i dalgångarnas al-hägglundar och i blandskog i ravinkanter, men då ofta i små bestånd.
Trolldruva uppträder i kalktrakter – liksom blåsippa Hepatica nobilis – även i mindre klimatiskt gynnade lägen som på nordvänd eller plan mark, så t.ex. på norra Alnön. Någon gång ser man den i rika albårdar vid havet som på Åstön i Tynderö.
Vid rikbäckar och forsar finns den på väldränerad mark, ofta bland tuvor, block och högörter, där luftfuktigheten hålls hög. Den finns också i dalgångarnas al-hägglundar och i blandskog i ravinkanter, men då ofta i små bestånd.
Trolldruva uppträder i kalktrakter – liksom blåsippa Hepatica nobilis – även i mindre klimatiskt gynnade lägen som på nordvänd eller plan mark, så t.ex. på norra Alnön. Någon gång ser man den i rika albårdar vid havet som på Åstön i Tynderö.
Första fynd
Först publicerad av Dusén (1881a) utan lokaluppgift. Äldsta belägg från Borgsjö Rankleven 1860 (S. Axell i S).
Utbredning
Tämligen allmän i det inre kustområdet, dalgångarna och omgivande centrala skogsområden. Ovanlig vid den låglänta kusten; avtar i norr och väster av klimatiska skäl. Utanför rastrerat område enligt nedan.
Collinder (1909): här och där; sparsamt–måttligt.
Collinder (1909): här och där; sparsamt–måttligt.
Lokaler
Hässjö SO om Kolningen (NV om Åvike) 1981 (HL); O om Bondhamn 2004 (BP).
Tynderö Norr-Bäcksundsviken 2004 (BP).
Attmar Klövberget 1980 (PAE), 1981 (HL).
Sättna Seleboåsen SV om Väster-Lövsjön 1977 (HL, RL), 2001 (OH, RL); N om Lövsjön 1966 (RL); Rödberget i Västansjö 1977 (HL, RL); Norafors 1984 (HL); Nora vid ån 1984 (HL); Sättnaån O om Väster-Lövsätt 1984 (RL); bergsluttning V om Gåltjärnsbodarna (N om Norafors) 1986 (RL); norra änden av Rödsjön (SO om Navarn) 1982 (R. Ottosson).
Indal N och V om Stormyra vid Nyland 1981 (HL); Gullåsberget O om Gudmundtjärn 1970 (RL).
Ljustorp Härehögåsen (Nordström 1911), 1986 (HL, RL); Storbacken V om Lagfors och Storfuskberget 1983 (HL, RL); Rundbacken vid kanalen från Födslodammet till vattentuben 1992 (HW); vid Stor-Rotens nordvästända 2000 (SG). Liden Skälaberget O om Stor-Skälsjön 1982 (RL, FB); Musklippen 1959 (RL).
Holm Järpberget N om Holmsjöändan 1977 (HL), 1982 (S. Hellquist); Österström 1977 (RL); N om Västbybodarna (NO om Vike) 1982 (N. Dahlbeck); Lövåsbodarna (N om Vike) 1982 (E. Portén); V om Lövåsbodarna 1998 (T. Rydkvist).
Torp Ottertjärnsberget S om Lomsjön 1982 (AV); Hiån vid Leringen 1977 (HL), 1982 (HL, RL); Lillskallen 1959 (RL); N om Lill-Oxsjön (O om Skallarna) 1978 (HL, RL).
Borgsjö Granån vid Gällsjödammet (1 km N om Gällsjön) 1982 (CA, SP); Styggberget (Jämtgaveln) 1972 (RL); Storskallen N om Skallsjön 1982 (RF).
Haverö Storklacken (Cedergren 1923); Linåsen 1971, 1981 (RL); S om Prästbodarna (vid Kyrksjön) 1982 (H. Eriksson); Haverön 1980 (RL), 1982 (H. Eriksson); Säter 1982 (RL); ön mellan Killingön och Storön 1982 (HL, RL); SV om Messuberget 1999 (HL m.fl.); Nipbäcken V om Norra Björsjöbodarna 1982 (HL); Vedelhögen 1977 (HL); Stormyrberget N om Övre Galvattssjön (vid Jämtlandsgränsen) och Örasjöån V om Stormyra (gräns mot Jämtland) 1982 (ThK).
Tynderö Norr-Bäcksundsviken 2004 (BP).
Attmar Klövberget 1980 (PAE), 1981 (HL).
Sättna Seleboåsen SV om Väster-Lövsjön 1977 (HL, RL), 2001 (OH, RL); N om Lövsjön 1966 (RL); Rödberget i Västansjö 1977 (HL, RL); Norafors 1984 (HL); Nora vid ån 1984 (HL); Sättnaån O om Väster-Lövsätt 1984 (RL); bergsluttning V om Gåltjärnsbodarna (N om Norafors) 1986 (RL); norra änden av Rödsjön (SO om Navarn) 1982 (R. Ottosson).
Indal N och V om Stormyra vid Nyland 1981 (HL); Gullåsberget O om Gudmundtjärn 1970 (RL).
Ljustorp Härehögåsen (Nordström 1911), 1986 (HL, RL); Storbacken V om Lagfors och Storfuskberget 1983 (HL, RL); Rundbacken vid kanalen från Födslodammet till vattentuben 1992 (HW); vid Stor-Rotens nordvästända 2000 (SG). Liden Skälaberget O om Stor-Skälsjön 1982 (RL, FB); Musklippen 1959 (RL).
Holm Järpberget N om Holmsjöändan 1977 (HL), 1982 (S. Hellquist); Österström 1977 (RL); N om Västbybodarna (NO om Vike) 1982 (N. Dahlbeck); Lövåsbodarna (N om Vike) 1982 (E. Portén); V om Lövåsbodarna 1998 (T. Rydkvist).
Torp Ottertjärnsberget S om Lomsjön 1982 (AV); Hiån vid Leringen 1977 (HL), 1982 (HL, RL); Lillskallen 1959 (RL); N om Lill-Oxsjön (O om Skallarna) 1978 (HL, RL).
Borgsjö Granån vid Gällsjödammet (1 km N om Gällsjön) 1982 (CA, SP); Styggberget (Jämtgaveln) 1972 (RL); Storskallen N om Skallsjön 1982 (RF).
Haverö Storklacken (Cedergren 1923); Linåsen 1971, 1981 (RL); S om Prästbodarna (vid Kyrksjön) 1982 (H. Eriksson); Haverön 1980 (RL), 1982 (H. Eriksson); Säter 1982 (RL); ön mellan Killingön och Storön 1982 (HL, RL); SV om Messuberget 1999 (HL m.fl.); Nipbäcken V om Norra Björsjöbodarna 1982 (HL); Vedelhögen 1977 (HL); Stormyrberget N om Övre Galvattssjön (vid Jämtlandsgränsen) och Örasjöån V om Stormyra (gräns mot Jämtland) 1982 (ThK).
