gräddmåra
Galium mollugo × verum
När den vitblommiga inkomna stormåran G. album träffar på sin nära släkting gulmåran G. verum uppstår inte sällan den gräddgula hybriden mellan dem. Den är inte ovanlig på lokaler där föräldraarterna är rikliga, t.ex. i sydvända vägbrinkar och åkerrenar, i kustbygd och älvdalar. Någon gång ses den i en vall, t.ex. i Tynderö Åstön i Söråkersviken. Den är iögonfallande i bestånd av stormåra – gulmåran blommar senare – genom sin avvikande blomfärg och håriga stjälk.
Första fynd
Först publicerad av Collinder (1909) som G. mollugo x verum. Äldsta belägg från Torp Hammar 1861 (C.O. Reuterman i GB).
Utbredning
Knappt sextio uppgifter från alla socknar utom Attmar, Sättna, Ljustorp, Holm, Borgsjö. Insamlingar från 1890-talet och framåt, några exempel nedan.
Lokaler
Sundsvall Epidemisjukhuset 1957 (E. Evers i UME).
Alnö Släda och Stolpås 1940 (S. Blomqvist i S).
Timrå 1909 (K.A.G. Gredin i LD).
Hässjö Torsboda 1966 (E. Evers i UME).
Stöde Kärvsta 1905 1979 (HL i S conf ThK).
Alnö Släda och Stolpås 1940 (S. Blomqvist i S).
Timrå 1909 (K.A.G. Gredin i LD).
Hässjö Torsboda 1966 (E. Evers i UME).
Stöde Kärvsta 1905 1979 (HL i S conf ThK).