Först publicerad av Nordal (1716): ”Hasseln, mycket sällsynt bland träden i dessa nordliga trakter, växer i Medelpad, särskilt i socknarna Timrå och Tuna”. Äldsta belägg från Selånger 1883 (Collinder i UPS).

BRUK. Hasselnötter har lokalt insamlats, mer förr än i senare tid. I en av järnåldersgravarna i Högom i Selånger fann man att den storman som är begravd där, bland många andra saker, fått med sig en påse med hasselnötter. Troligen är de plockade i det närliggande Siljeberget och utgjorde ”godis” på 500-talet.

VÄXTMILJÖ. Hasseln är sydlig och värmekrävande och i landskapet begränsad till mikroklimatiskt gynnade ståndorter – reliktlokaler. I Njurunda och Tuna förekommer den under många mindre bergknallar, medan den i norr blir mer inskränkt till sydsluttningen av större berg. Den växer torrt i sydvända lövlundar, i sydberg alldeles intill branten t.ex. Liden Hattberget eller under rasmarker som i Selånger Siljeberget. Sällan påträffas hasseln utan ett tydligt gynnat lokalklimatiskt läge, t.ex. i en västsluttande lövlund i Alnö Vränsta. Hasseln uppvisar inte någon påtaglig dragning till rikare mineral – den är mycket ovanlig inom alnökalkens område och saknas i diabasbergen i Ljungandalen.
De idag befintliga hassellokalerna är i stort sett desamma som de som nämns i Collinder (1909), och arten har inte visat någon tydlig tendens att sprida sig eller att dö ut (om inte lokalerna utplånas). Bestånden tycks dock ha minskat på flera lokaler. Arten har gynnats av bete och brand (belagt från Selånger Siljeberget, JOT); en allt tätare granskog i branterna missgynnar den på flera håll idag. På vår troligen största hassellokal, Tuna Vattjomsåsen, har ett naturvårdsanpassat skogsbruk genomförts (2006) och undertryckta buskar fått ljus när granar tagits bort i sluttningen.
Hasseln föryngrar sig främst genom stubbskott och kan komma igen även när hela buskar blivit bortröjda. Den bildar mogna nötter men fröspridda ungplantor ses sällan. – På den mest isolerade utpostlokalen, Liden Hattberget, har den till hassel bundna svampen hasselriska Lactarius pyrogalus påträffats som följeslagare.

Ett trettiotal sentida lokaler.
Collinder (1909): här och där i kustbygden och den nedre dalbygden; sparsamt–måttligt.

Njurunda S om Öjestrand 1979 (R. Johansson, RL); Svala i sydberget mot Öjen 1962, 1996 (HL, RL,); Skedlo (Collinder 1909), 1961 (RL), 1981 (HL); mellan Solberg och kyrkan 1980 (HL); Berge (Collinder 1909), 1961 (RL), 1977 (HL, RL); Å (Collinder 1909); Hummelviksberget i Å 1962–1993 (RL); Juni 1959, 1965 (RL); Nyland 2 lokaler (E.B. Almquist och Collinder enligt Collinder 1909), 1948 (S. Blomqvist i S), 1961, 1962 (RL), 2007 (LS); Skottsund (J.G. Nordlander enligt Andersson 1902), (Collinder 1909), 1993 (RL); Döviksberget 1909 (C.A. Nordlander i S), (Blomqvist 1933), (Grapengiesser 1953), 1958–1989 (RL, HL, GW m.fl.).
Sundsvall Tivoli 1896 (J. Rylander i LD), 1920-talet (I. Sahlin).
Skön 1841 (P. Engman i UPS), (S. Axell enligt Collinder 1909); Målåsbergets sydsluttning (flera lokaler) 1980–1982 (M. Olsson, CA, HL m.fl.), (Berg & Öhrling 1985); Birsta 1904 (F. Ringius i GB, LD, UME och UPS), 1961–2003 (HL, RL, CA); Färsta (K.A.G. Gredin enligt Collinder 1909); Gärde 1984 (K. Lindvall).
Alnö Vränsta och Hovid (J. Söderberg enligt Andersson 1902); på bägge lokalerna utgången (Collinder 1909); ej återfunnen i Hovid men sedd i Vränsta 1972 (RL), 1985 (HL) och 1993 (RL), mycket har dött bort mellan 1972 och 1993 då livskraftiga buskar saknas.
Timrå (Nordal 1716); nära Orsil (Andersson 1902), 1942 (K. Holm i UME); nedom stigen från Orsils gård till Hamsta (K.A.G. Gredin enligt Collinder 1909), (Blomqvist ms); några buskar ej långt från prästgården 1909 (K.B. Nordström i S); Edsgården (L. Hellberg enligt Andersson 1902), (J.A. Holm enligt Collinder 1909), 1959 (RL); Roken i skogskanten 1996 (SG).
Hässjö Fjäl (troligen spontan) 1970 (RL).
Attmar Sörfors (möjligen ursprungligen planterad) 1998 (HL, RL).
Tuna (Nordal 1716); Målsta (Collinder 1909), 1957–2008 (LS, RL, HL); Borgen (Åslund 1860); Borgarbäcken vid Borgen 1982 (GÅ); Tunomsberget 1889 (L.M. Neuman i LD), (Collinder 1909), 1958 (svårt skadat vid dikesgrävning), 1976 (RL); Bergom (Åslund 1860); Kvarnbäcken (E. Rydén enligt Collinder 1909), 1959–2006 (RL, LS, HL); Berge (Collinder 1909), 1958 och 1993 (RL); Prästhusberget 1968 (RL); Runsvik 1958 (RL); Skallböle (G. Adlerz enligt Collinder 1909); Rude (J. Michaelsson enligt Andersson 1902), (Blomqvist 1950), 1961 (RL); Vattjomsåsen (Wahlenberg 1811), 1888 (L.M. Neuman i LD, S och UPS), (Collinder 1909), 1957–2008 (RL, HL, JOT m.fl.); Dälje (E.O. Frånberg enligt Andersson 1902), 1907 (C.A. Nordlander i UPS); Lilla Rudeberget 1961 (RL); 2008 (HL m.fl.).
Selånger 1883 (Collinder i UPS); nordsidan av Klissberget (en förkrympt buske) (Blomqvist 1933); Lillro och Hov 1962 (RL); Siljeberget (Laestadius 1824), (Staaf 1857), 1888 (L.M. Neuman i LD), 1901 (P. Collinder i S), (Collinder 1909), 1956–2008 (JOT, RL m.fl.).
Liden (Nordenström 1769); Hattberget i Sillre (Örtenblad 1890), 1894 (G. Andersson i S), (S.J. Enander enligt Collinder 1909), 1956–2006 (RL, HL m.fl.).
Stöde Nedansjö och Lo skog (Nordenström 1769); 2 km S om Nedansjö station (Seth 1877); Västerlo (V. Ullmark och Collinder enligt Collinder 1909), 1962 (RL), 1985 (HL); Österlo 1962 (RL), 1990 (HL).