grovnate
Potamogeton lucens
Grovnate kräver rika förhållanden och är kalkgynnad. Den fordrar högt pH och livlig vattenomsättning men föredrar klart vatten och undviker starkt kväve- och fosfatrika miljöer. Arten växer utanför flytbladsvegetationen och är rotad på 2–4 meters djup, i sediment, morän eller – i Torp Högsjön – sand. Ovan vattnet syns bara axet, men grovnaten är ändå påtaglig genom sin kraftiga växt och rika förgrening och uppträder i stora, ensartade bestånd. Den har ännu rätt stora förekomster i väster, främst i övre Ljungans och Gimåns vattensystem och dessutom i några sjöar i rikområden. I Haverö finns den i lugna älvsträckor och vikar – avor. Möjligen kan den ha försvunnit med ökad eutrofiering; den är t.ex. inte återfunnen i Torp Torpsjön och Nordanedesjön efter uppdämningen. I Borgsjö Västra Vattensjön är grovnaten den dominerande naten.
Första fynd
Först publicerad av Hartman (1864) baserat på belägg från Torp 1860 (C.O. Reuterman i GB och UPS). Äldsta belägg från Torp Högsjön 1859 (C.O. Reuterman i GB).
Utbredning
Ett tiotal sentida lokaler.
Collinder (1909): sällsynt; talrikt.
Collinder (1909): sällsynt; talrikt.
Lokaler
Holm Holmsjön 1886 (G.A. Tiselius i LD och S); Sunnansjö S om Skorvmyrberget (V om Hassjön) 1881 (G.A. Tiselius i LD och S); Holmsjön mellan Sunnansjö och Västbyn samt kring badplatsen S om Västbyn 1981 (HL).
Stöde Hällnäsviken (Collinder 1909); V om Hällnäset (Collinder 1909).
Torp Torpsjön 1860 (C.O. Reuterman i GB och UPS, Hartman 1864), (O. Hagström i UPS); Glappsjön 1859 och 1883 (H.W. Arnell i UPS), (C.O. Reuterman i GB), 1976 (HL), 1996 rikligt (HL); Hösjön (N om Gullgård) 1859 (C.O. Reuterman i GB), 1976 (HL); Nordanedesjön 1886 (G.A. Tiselius i LD och S).
Borgsjö 1913 (S. Ekvall i UME); Borgsjön 1904 (Collinder i GB, LD, S och UPS), 1904 (F. Ringius i LD); Harrån (Collinder 1909); västra Vattensjön 1969 (J. Stolpe), 1978 (HL), 1987 (JL det. SE).
Haverö Ljungan nedströms Köljeån 1981 (HL); mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL); Kölsillre strömmar 1983 (AV); Rödinstjärn i Ljungan vid Ytterturingen 1997 (HL); Mellansjön 1910 (K.B. Nordström i GB, LD och S); 1 km V om Överturingens kraftverk 1982 (R. Lyhagen).
Stöde Hällnäsviken (Collinder 1909); V om Hällnäset (Collinder 1909).
Torp Torpsjön 1860 (C.O. Reuterman i GB och UPS, Hartman 1864), (O. Hagström i UPS); Glappsjön 1859 och 1883 (H.W. Arnell i UPS), (C.O. Reuterman i GB), 1976 (HL), 1996 rikligt (HL); Hösjön (N om Gullgård) 1859 (C.O. Reuterman i GB), 1976 (HL); Nordanedesjön 1886 (G.A. Tiselius i LD och S).
Borgsjö 1913 (S. Ekvall i UME); Borgsjön 1904 (Collinder i GB, LD, S och UPS), 1904 (F. Ringius i LD); Harrån (Collinder 1909); västra Vattensjön 1969 (J. Stolpe), 1978 (HL), 1987 (JL det. SE).
Haverö Ljungan nedströms Köljeån 1981 (HL); mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL); Kölsillre strömmar 1983 (AV); Rödinstjärn i Ljungan vid Ytterturingen 1997 (HL); Mellansjön 1910 (K.B. Nordström i GB, LD och S); 1 km V om Överturingens kraftverk 1982 (R. Lyhagen).
