gles igelknopp
Sparganium emersum
Igelknopp är karaktäristisk för odlingsbygdens näringsrikare åar och större bäckar. Den tillhör även de rikare sjöarna i odlingsområdena, där den typiskt förekommer i in- och utloppen. Den finns i älvarna, särskilt i Ljungans näringsrika älvsjöar och i Indalsälvens delta. Den kan bilda stora flytbladsfält, liksom plattbladig igelknopp S. angustifolium och flotagräs S. gramineum, men på djupt vatten når inte bladen upp till ytan och den blommar då oftast inte. Enbart undervattensblad kan ses både i sjöar och i rinnande vatten. I lugna bakvatten, bland stenar i gyttja nära stranden, bildar den upprättstående skott och blommar vanligen. Ofta finns igelknopp i rätt små bestånd som ibland kan vara obeständiga – arten tycks ha svårt att hävda sig i strandzoneringen vid stabila åstränder. Ibland kan den ses etablera sig vid bryggor och i röjda båtkanaler i vassbälten. I Indal är den även sedd i en älvravins mynning.
Första fynd
Först publicerad av Wahlenberg (1826) som S. erectum utan lokalangivelse. Äldsta belägg från Attmar, Selånger och Tuna 1888 (L.M. Neuman i LD).
Utbredning
Tämligen allmän i kustområdet och västerut till och med Attmar och i Ljungandalen upp till centrala Torp, längs Gimån till Holm och i Indalen. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Lokaler
Attmar Ulvsjöån V om Mokojan 1982 (AV).
Ljustorp Smaltjärn (= Lillsjön) på Höglandsåsen nära Sanna (Nordström 1911); tjärnarna S om Höglandsberget 1980 (HL); ån mellan Lill-Laxsjön och Lill-Laxsjötjärn 1982 (RL, FB).
Liden Stor-Vallsjön 1985 (JL); bäcken från Gussjötjärn till Stor-Gussjön 1985 (HL, JOT).
Holm söder om Degelmyra 2000 (R. Eriksson); LillOtern 1986 (JL det. P. Uotila); bäcken från Flosjön 1977 (HL, RL).
Torp Lomsjöån nedströms Lomsjön 1982 (AV); bäcken från Lillbjörnbackmyra till Abborrtjärn och Stormörtsjöbäcken 1982 (R. Ottosson); Stormörtsjön 1978 (HL); Hångstaörn i Hundsviken 1986–1987 (HL); Roggsjön vid utloppet 1980 (HL); Bjursjöbäcken vid Djupröra 1978 (HL, RL).
Borgsjö Örsån O om Grundsjön 1983 (HL); Håtjärn vid Dysjöån 1978 (HL); Parteboda (Collinder 1909); Kvisslarna S om Hallsta 1984 (HL, RL).
Haverö Sotån (Cedergren 1923); Medingen (Nordström 1911); Ljungans södra strand nedströms Stor-Köljan 1981 (HL); udden O om Köljans utlopp samt ön mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL); Juån 1 km SO om Rotnäset 1982 (J. Söderling); Juån 1982 (B. Antberg); Fågelbäcken vid Tysknäset (Cedergren 1923); Vassnäs 1978 (HL); Mellansjötjärn (= Rödinstjärn) 1910 (K.B. Nordström i GB); 1 km N om Sandgrubban på Holmnäset 1982 (HL); Lastarfjärden och utloppet från Lill-Tjärnsjön 1982 (HL); Örasjöån V om Stormyra 1982 (ThK).
Ljustorp Smaltjärn (= Lillsjön) på Höglandsåsen nära Sanna (Nordström 1911); tjärnarna S om Höglandsberget 1980 (HL); ån mellan Lill-Laxsjön och Lill-Laxsjötjärn 1982 (RL, FB).
Liden Stor-Vallsjön 1985 (JL); bäcken från Gussjötjärn till Stor-Gussjön 1985 (HL, JOT).
Holm söder om Degelmyra 2000 (R. Eriksson); LillOtern 1986 (JL det. P. Uotila); bäcken från Flosjön 1977 (HL, RL).
Torp Lomsjöån nedströms Lomsjön 1982 (AV); bäcken från Lillbjörnbackmyra till Abborrtjärn och Stormörtsjöbäcken 1982 (R. Ottosson); Stormörtsjön 1978 (HL); Hångstaörn i Hundsviken 1986–1987 (HL); Roggsjön vid utloppet 1980 (HL); Bjursjöbäcken vid Djupröra 1978 (HL, RL).
Borgsjö Örsån O om Grundsjön 1983 (HL); Håtjärn vid Dysjöån 1978 (HL); Parteboda (Collinder 1909); Kvisslarna S om Hallsta 1984 (HL, RL).
Haverö Sotån (Cedergren 1923); Medingen (Nordström 1911); Ljungans södra strand nedströms Stor-Köljan 1981 (HL); udden O om Köljans utlopp samt ön mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL); Juån 1 km SO om Rotnäset 1982 (J. Söderling); Juån 1982 (B. Antberg); Fågelbäcken vid Tysknäset (Cedergren 1923); Vassnäs 1978 (HL); Mellansjötjärn (= Rödinstjärn) 1910 (K.B. Nordström i GB); 1 km N om Sandgrubban på Holmnäset 1982 (HL); Lastarfjärden och utloppet från Lill-Tjärnsjön 1982 (HL); Örasjöån V om Stormyra 1982 (ThK).
