skogsnarv
Moehringia trinervia
Skogsnarv tillhör skogsmarken och uppträder typiskt i varma, torra lägen gärna på mullrik jord. Den trivs på förnarik mark och i blockig terräng, moras, och ses ofta på hyggen och vid röjningar. Arten anses ha en stor fröreserv i marken och gror därför på störda ytor, t.ex. på mineraljordsblottor. Ofta finns den undanskymd bland ris och gran men förråds genom sina tydligt trenerviga blad. Där växer den bland multnade stubbar och andra vedrester eller i mossan på ett block. Även om den ökar vid uthuggningar kan den också missgynnas och torka ut vid kraftig exponering. Mot norr och väster är arten inskränkt till större sydvända bergssluttningar och rasmarker under sydberg.
Skogsnarv växer också längs körvägar och stigar; någon gång ses den kolonisera grusiga avlägg och utfyllnader i skogens grannskap. Man kan även påträffa den i steniga, kulturnära lövlundar och den är åtminstone i Liden noterad från älvravin. Vid havet finner man skogsnarv i albården, helst då i torr, blockig mark eller på sand som i Njurunda.
Skogsnarv växer också längs körvägar och stigar; någon gång ses den kolonisera grusiga avlägg och utfyllnader i skogens grannskap. Man kan även påträffa den i steniga, kulturnära lövlundar och den är åtminstone i Liden noterad från älvravin. Vid havet finner man skogsnarv i albården, helst då i torr, blockig mark eller på sand som i Njurunda.
Första fynd
Först publicerad av Staaf (1857) från Siljeberget Selånger. Äldsta belägg från Torp och Haverö 1858 (E. Ährling i UME).
Utbredning
Allmän i kustområdet och de kustnära socknarna Attmar, Tuna, Selånger och Sättna samt i Indalsälvens, Gimåns och Ljungans dalgångar upp till Borgsjö med närliggande skogsområden. Utanfördetta rastrerade område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Lokaler
Hässjö Brudnäsberget 1964 (RL).
Ljustorp Höglandsberget 1980 (HL); Sanna 1978 (HL), 1983 (RL); mellan Björkum och Lomtjärn 1910 (K.B. Nordström i S); nära Berge 1910 (K.B. Nordström i S); Storbacken V om Lagfors 1983 (HL, RL); Getberget i Fuske 1961 (RL).
Liden Musklippen 1959 (RL).
Holm Västbybodarna (NO om Vike) 1986 (RL); Lövåsbodarna (N om Vike) 1982 (E. Portén).
Stöde bäcken som rinner till Lillån SO om Lillström 1982 (HL).
Torp Skräddar-Svedberget samt mellan SkrabbAbramsberget och Stockåsbodarna (O om NorrNordanede) 1981 (HL, RL); Nordanede 1858 (E. Ährling i S, UME och UPS); Ladåsen O om Leringen 1982 (CFL); Abborrsjöberget V om Leringstjärn 1959 (RL).
Borgsjö S om Ensillrebodarna 1978 (HL, RL); Dysjöskallen 1972 (RL); Villberget N om Västanå–Grössjön 1982 (GÅ).
Haverö 1858 (E. Ährling i UME); Linåsen 1981 (RL); Säteråsen 1982 (J. Berg); Kläppberget i Överturingen 1980 (HL); Kläppvallen i Överturingen 1977 (HL, RL); mellan Bodberget och Kyrksvedberget (SSV om Snöberg) 1982 (ThK); Byberget (Dusén 1881a), 2000 (RL).
Ljustorp Höglandsberget 1980 (HL); Sanna 1978 (HL), 1983 (RL); mellan Björkum och Lomtjärn 1910 (K.B. Nordström i S); nära Berge 1910 (K.B. Nordström i S); Storbacken V om Lagfors 1983 (HL, RL); Getberget i Fuske 1961 (RL).
Liden Musklippen 1959 (RL).
Holm Västbybodarna (NO om Vike) 1986 (RL); Lövåsbodarna (N om Vike) 1982 (E. Portén).
Stöde bäcken som rinner till Lillån SO om Lillström 1982 (HL).
Torp Skräddar-Svedberget samt mellan SkrabbAbramsberget och Stockåsbodarna (O om NorrNordanede) 1981 (HL, RL); Nordanede 1858 (E. Ährling i S, UME och UPS); Ladåsen O om Leringen 1982 (CFL); Abborrsjöberget V om Leringstjärn 1959 (RL).
Borgsjö S om Ensillrebodarna 1978 (HL, RL); Dysjöskallen 1972 (RL); Villberget N om Västanå–Grössjön 1982 (GÅ).
Haverö 1858 (E. Ährling i UME); Linåsen 1981 (RL); Säteråsen 1982 (J. Berg); Kläppberget i Överturingen 1980 (HL); Kläppvallen i Överturingen 1977 (HL, RL); mellan Bodberget och Kyrksvedberget (SSV om Snöberg) 1982 (ThK); Byberget (Dusén 1881a), 2000 (RL).
