källarv
Stellaria alsine
Källarv har en begränsad utbredning i landskapets sydöstra hörn. Man hittar den framförallt vid källor i odlingsmark och den är i Attmar en karaktärsart för sådana. Den växer i små bestånd på solöppna lokaler, kring utflöden i sluttningar och dalsänkor eller invid källvatten i diken. Mer sällan ses den vid skogskällor som vid en källa söder om Bölesklacken i Attmar, i alskog vid Nolby i Njurunda eller i en sydvänd, delvis dikad källbäck i barrskog norr om Gässtjärn i Stöde. Utbredningen tycks vara klimatiskt begränsad; de västligaste lokalerna ligger i rikare områden.
Första fynd
Först publicerad av Hartman (1838). Äldsta belägg från Sättna 1800-talets första hälft (J. Ångström i S).
Utbredning
Ett tjugotal sentida lokaler. Troligen minskat p.g.a. utdikningar i odlingsmark.
Collinder (1909): här och där; talrikt.
Collinder (1909): här och där; talrikt.
Lokaler
Njurunda V om östra Järnåstjärn 1983 (OB); Norrbjörken (Collinder 1909); Torrsjö 1982 (HL, RL); Berge 1961 (RL); Mjösund 1958 (RL); N om Strömön (Ljungan NV om Västbo) 1976 (RL); Nolbybodarna V om Svartvik 1961 (RL).
Timrå flerstädes (J.A. Holm och K.A.G. Gredin enligt Collinder 1909); Sjösvedjan 1961 (RL).
Attmar NV om Torringen 1961 (RL), 1983 (M. Thorell); Långskog 1977 (HL, RL); V om Herrbodtjärn (S om Bölomssjön) 1983 (MB); källa vid myren S om Bölesklacken 2008 (HL, HS, ES); Östansjöbodarna vid Åmingen 1983 (HL); Gryttjens bruk 1980 (RL); Malstabodarna 1978 (HL); Färil (S om Sörlindsjö) (Collinder 1909); Harv 1978 (HL); Norr-Lindsjö 1961 (RL); Österbodarna (= odlingen S om Ovallarna – S om Lyngstertjärn?) och Karläng (Collinder 1909).
Tuna Rännöån 1983 (AB); Borgen 1979 (HL); Svanäng 1957 (RL); Tunbyn 1958 (RL); Allsta 1959 (RL); Dälje 1959 (RL); Bodbäcken mellan Slättberget och Fågelberget 1987 (RL); Lyngstern (Collinder 1909).
Selånger Västerro 1960 (RL); Lillro 1962 (RL); vid kyrkan (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Kvarsättbäcken O om Mosjön 1985 (RL); Österro 1962 (RL); N om Kvarsätt 1984 (HL); kallkälla S om Slåttmyra (O om Segersjön) 1990–1998 (RL).
Sättna (J. Ångström i S); Sättnaån O om Väster-Lövsätt 1984 (RL); mellan Väster-Gåltjärn och Gåltjärnsbodarna (N om Norafors) 1986 (RL); Gåltjärnsbodarna (N om Norafors) 1986 (RL).
Stöde N om Gässtjärn vid bäcken (SV om Ulvsjön) och källa N om Landsråmyra 1990 (HL, RL).
Torp 1861 (C.O. Reuterman i UPS); Saxen 1905 (Collinder i UPS och S); Saxtjärn och Storbolandet (Collinder 1909); Hussboda N om Vikörn 1861 (C.O. Reuterman i GB); Hjältanstorp (Collinder 1909), 1905 (C.A. Nordlander i GB).
Borgsjö Jämtkrogen (Collinder 1909).
Timrå flerstädes (J.A. Holm och K.A.G. Gredin enligt Collinder 1909); Sjösvedjan 1961 (RL).
Attmar NV om Torringen 1961 (RL), 1983 (M. Thorell); Långskog 1977 (HL, RL); V om Herrbodtjärn (S om Bölomssjön) 1983 (MB); källa vid myren S om Bölesklacken 2008 (HL, HS, ES); Östansjöbodarna vid Åmingen 1983 (HL); Gryttjens bruk 1980 (RL); Malstabodarna 1978 (HL); Färil (S om Sörlindsjö) (Collinder 1909); Harv 1978 (HL); Norr-Lindsjö 1961 (RL); Österbodarna (= odlingen S om Ovallarna – S om Lyngstertjärn?) och Karläng (Collinder 1909).
Tuna Rännöån 1983 (AB); Borgen 1979 (HL); Svanäng 1957 (RL); Tunbyn 1958 (RL); Allsta 1959 (RL); Dälje 1959 (RL); Bodbäcken mellan Slättberget och Fågelberget 1987 (RL); Lyngstern (Collinder 1909).
Selånger Västerro 1960 (RL); Lillro 1962 (RL); vid kyrkan (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Kvarsättbäcken O om Mosjön 1985 (RL); Österro 1962 (RL); N om Kvarsätt 1984 (HL); kallkälla S om Slåttmyra (O om Segersjön) 1990–1998 (RL).
Sättna (J. Ångström i S); Sättnaån O om Väster-Lövsätt 1984 (RL); mellan Väster-Gåltjärn och Gåltjärnsbodarna (N om Norafors) 1986 (RL); Gåltjärnsbodarna (N om Norafors) 1986 (RL).
Stöde N om Gässtjärn vid bäcken (SV om Ulvsjön) och källa N om Landsråmyra 1990 (HL, RL).
Torp 1861 (C.O. Reuterman i UPS); Saxen 1905 (Collinder i UPS och S); Saxtjärn och Storbolandet (Collinder 1909); Hussboda N om Vikörn 1861 (C.O. Reuterman i GB); Hjältanstorp (Collinder 1909), 1905 (C.A. Nordlander i GB).
Borgsjö Jämtkrogen (Collinder 1909).
