gräsull
Eriophorum latifolium
Mer information om arten
Gräsullens resliga strån höjer sig över vegetationen och liksom flaggar om rikare förhållanden – arten är kalkgynnad och typisk för rika och medelrika kärr. Den är vanligare i den mineralogent rikare västra delen av landskapet och kan där t.o.m. vara ensam rikindikator i rätt fattiga kärr. Nära kusten är den ovanligare och betydligt mer krävande. I rikkärr växer den främst i fastmattor ute på låglänta, öppna kärrplan, men ibland bland tuvor i myrkanter. Den står gärna gruppvis, ofta bland hirsstarr Carex panicea, strängstarr C. chordorrhiza m.fl. På stormyrarna ses den också på låga strängar och i flarkernas kanter. I fattigare myrar blir arten mer inskränkt till drag och bäckar. I kalkområden kan den ibland uppträda i små öppna myrsvackor i skogen.
I väster koloniserar gräsull lätt skogsbilvägsdiken och kan bilda ansenliga bestånd på grundvattenpåverkade, mosstäckta ytor.

Första fynd

Först publicerad av Kindberg (1877). Äldsta belägg från Torp 1858 Grönsta (E. Ährling i UME).

Variation

Ibland kan gräsull förekomma i former som liknar kärrull E. gracile. Det översta stråbladet är då smalt och uppåtstående som hos kärrull. Den skiljs dock ut bl.a. på sina 1-nerviga axfjäll med smal hinnkant. Ofta ser man sådana former där de växer tillsammans t.ex. Holm Dansarmyra och Borgsjö Husmyra.

Utbredning

Tämligen allmän i väster och österut t.o.m. Stöde–Holm i skogsområdet, ovanligare i dalgångarna. Frekvensen är ökad i kalkområdet i NV Borgsjö. I öster och norr, utanför rastrerat område, noterad enligt nedan.
Collinder (1909): tämligen allmän; måttligt–massvis.

Lokaler

Njurunda Brämön 1965 (RL), 1978 (A. Ekeblad); Brämön 1 km S om Norrhamn 1978 (HL, RL); flerstädes i trakten av Stormarnsmyra på Brämön 1977 (RL); Storgrundsviken 1978 (HL); lilla tjärnen vid Salen samt N och NV om denna 1970, 1975 (RL); Måckelmyra 1970 (RL), (Lejon 1977), 1983 (HL), 2004 (RL, OH)); Mantjärn NV om Häljum 1983 (AB).
Alnö 1888 (L.M. Neuman i LD och UPS); Slåttmyra 1970 (RL); Myrnäs 1888 (L.M. Neuman i LD, Neuman 1888); Rödön (Boström & Nilsson 1975); Långharsholmen 2006 (OS, BP m.fl.).
Hässjö Hammermyra 1971 (RL), 2000 (RL, OH); Norrkrångebäcken (Nordström 1911); Gåstjärn vid Ångermanlandsgränsen 1980 (HL), 1999 (SG).
Attmar Kullmyra NV om Torringen 1971 (RL); Böloms klack 1888 (L.M. Neuman i LD); myr S om Bölomsklacken 2008 (HL, HS, ES); Färiltjärn S om Sörlindsjö 1983 (HL); Stormyra S om ÖsterLångedssjön 1983 (MB); Östansjö 1979, 1984 (HL).
Tuna vid vägen mellan Rudeberget och Kalberget 1980 (HL); V om Rudeberget strax N om kraftledningen 1976 (RL).
Selånger myrar SO om Gammelbodberget 1984 (RL); liten myr 1600 m NV om Fittjesjön 1992 (RL); Källmyra (5 km V om Segersjön) 1993 (RL).
Sättna Bryggtjärn och 1 km NV om Bryggtjärn 1980 (HL); myr NV om Kvisslavattnet 1982 (R. Ottosson).
Indal Stormyra S om Börkelån (SO om Börkelsjön) och Börkelån 1 km O om Börkelsjön 1983 (HL); Stormyra S om Sunnåsbodarna 1977 (HL, RL).
Ljustorp Renåsmyra (NO om berget Renåsen S om byn Renåsen) 1979, 1992 (RL), 1994 (HL, RL).
Liden 1867 (S. Axell i LD); myr mellan Norrbodarna och Pettersbäcken VSV om Dackebränna 1979 (HL); litet kärr NV om Skärpmyra (Järkvissle) 1972 (RL); Rödmyra SV om Rigåsen 1978–1979 (HL); myr O om Granåsen (VSV om Stor-Tjärusjön) 1979 (HL, RL).
Stöde Himmelsmyra N om Specksjön 1976 (RL).
karta