nässelsnärja
Cuscuta europaea
Nässelsnärja är en bladlös och efter en tid rotlös parasit som huvudsakligen lever på brännnässla Urtica dioica. Arten är ett gammalt kulturogräs och i Medelpad finner man den främst i de gamla jordbruksbyarna vid kusten och i älvdalarnas nedre del. Den växer näringsrikt och solvarmt och är troligen klimatiskt begränsad inåt landet. De typiska lokalerna är stora och mycket gamla nässelbestånd invid en gammal ladugårdsvägg i söderläge. Utom på nässlor är den hos oss även funnen på bl.a. gulmåra Galium verum, sommargyllen Barbarea vulgaris, hallon Rubus idaeus och måbär Ribes alpinum, renfana Tanacetum vulgare, gröe Poa och malört Artemisia absinthium.
Andra stora bestånd har setts framför öppna sydvända hällar som i Sättna Hällan, torrt bland högörter invid en stenmur i Stöde Kärvsta eller framför en häck i gammalt villaområde i Tuna Vattjom. Arten tycks vara kalkgynnad och funnen på Alnön även i torr ängsbacke med måbär Ribes alpinum etc. Ett par gånger är den också sedd i mer naturlig miljö i sydberg, där den uppträtt på nässlor i anslutning till lövlund i Njurunda Klockarberget och i Timrå Svartberget. På sensommaren kan den någon gång snärja in och fälla värdväxterna och då bli dominerande i stora ”trassel” på små ytor. Någon spridning till nya gårdsmiljöer ser man inte idag och men den är å andra sida gynnad av dagens näringsanrikning och det är osäkert om arten minskar påtagligt.
Andra stora bestånd har setts framför öppna sydvända hällar som i Sättna Hällan, torrt bland högörter invid en stenmur i Stöde Kärvsta eller framför en häck i gammalt villaområde i Tuna Vattjom. Arten tycks vara kalkgynnad och funnen på Alnön även i torr ängsbacke med måbär Ribes alpinum etc. Ett par gånger är den också sedd i mer naturlig miljö i sydberg, där den uppträtt på nässlor i anslutning till lövlund i Njurunda Klockarberget och i Timrå Svartberget. På sensommaren kan den någon gång snärja in och fälla värdväxterna och då bli dominerande i stora ”trassel” på små ytor. Någon spridning till nya gårdsmiljöer ser man inte idag och men den är å andra sida gynnad av dagens näringsanrikning och det är osäkert om arten minskar påtagligt.
Första fynd
Först publicerad av Staaf (1857) från Selånger. Äldsta belägg från Stöde Kälsta gästgivaregård 1856 (T. Krok i S).
Utbredning
Ett femtontal sentida lokaler.
Collinder (1909): här och där i kustbygden, mer sällsynt i dalbygderna till Torp; måttligt.
Collinder (1909): här och där i kustbygden, mer sällsynt i dalbygderna till Torp; måttligt.
Lokaler
Njurunda Bredbyn 1978 (HL); Häljum 1977 (HL, RL); Dingersjö 1912 (O. Östgren i S); Klockarberget 1910 (O. Östgren i S), 1948 (S. Grapengiesser i S), 1965–1973 (RL, GW); Värsta 1902 (P. Collinder i S), (Collinder 1909); Kvissle (G.A. Eriksson enligt Collinder 1909); Juni 1986 (HL, RL, LE).
Sundsvall Tivoli (Neuman 1889).
Skön Korsta 1877–1879 (K.A.Th. Seth i LD och UPS); Byn (Collinder 1909); Berge 1920 (G. Sundqvist).
Alnö Vi (M. Forsberg enligt Collinder 1909); Säter 1977 (RL); Rökland (H. Björklund enligt Collinder 1909); Smedsgården 1978–1989 (HL, RL, JOT); Stömsta 1962–1966 (RL); Järvik 1904 (E. Sonne); Närsta 1971 (RL); Hovid (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Eriksdal (K. A. Andersson enligt Collinder 1909).
Timrå Fröland 1937 (K. Holm i UME); Svartberget i Fröland 1959–1978 (RL, HL); Norrberge 1920talet (I. Sahlin); Edsgården 1913 (K.A.G. Gredin i S).
Attmar Norr-Lindsjö och vid kyrkan (Collinder 1909); Karläng 1981 (HL).
Tuna Sköle 1983 (HL), 1993 (RL); Vattjom 1888 (L.M. Neuman i LD), 2005 rikligt (HL).
Selånger Hov (Collinder 1909), 1960 (RL), 1999 (HL, RL); Nävsta 1888 (L.M. Neuman i LD); vid prästgården (J.A. Holm och K.A.G. Gredin enligt Collinder 1909); V om prästgården 1936 (S. Blomqvist i S); kyrkogården (Staaf 1857); Granlo hällar vid elljusspåret, rikligt på bl.a. renfana Tanacetum vulgare 2006–2009 (HL).
Sättna Hällan 1979 (HL).
Indal (J. Ångström i S).
Stöde Kälsta 1856 (T. Krok i S); Edsta 1903 (C.A. Nordlander i UPS), (Collinder 1909), 1911 (I. Nordlander i S), 1993 (HL, RL); Kärvsta 1907 (C.A. Nordlander i UPS), (Collinder 1909); 1911 (I. Nordlander i S); Kärvsta på Finnbacken 1977 (HL).
Torp 1859 (C.O. Reuterman i GB); Storboda 1976, 1981 (HL); Gullgård 1894 (H.W. Arnell i UPS); Fränsta 1902 och 1903 (J.G. Gunnarsson i S); Vissland 1877 (K.A.Th. Seth i UPS).
Sundsvall Tivoli (Neuman 1889).
Skön Korsta 1877–1879 (K.A.Th. Seth i LD och UPS); Byn (Collinder 1909); Berge 1920 (G. Sundqvist).
Alnö Vi (M. Forsberg enligt Collinder 1909); Säter 1977 (RL); Rökland (H. Björklund enligt Collinder 1909); Smedsgården 1978–1989 (HL, RL, JOT); Stömsta 1962–1966 (RL); Järvik 1904 (E. Sonne); Närsta 1971 (RL); Hovid (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Eriksdal (K. A. Andersson enligt Collinder 1909).
Timrå Fröland 1937 (K. Holm i UME); Svartberget i Fröland 1959–1978 (RL, HL); Norrberge 1920talet (I. Sahlin); Edsgården 1913 (K.A.G. Gredin i S).
Attmar Norr-Lindsjö och vid kyrkan (Collinder 1909); Karläng 1981 (HL).
Tuna Sköle 1983 (HL), 1993 (RL); Vattjom 1888 (L.M. Neuman i LD), 2005 rikligt (HL).
Selånger Hov (Collinder 1909), 1960 (RL), 1999 (HL, RL); Nävsta 1888 (L.M. Neuman i LD); vid prästgården (J.A. Holm och K.A.G. Gredin enligt Collinder 1909); V om prästgården 1936 (S. Blomqvist i S); kyrkogården (Staaf 1857); Granlo hällar vid elljusspåret, rikligt på bl.a. renfana Tanacetum vulgare 2006–2009 (HL).
Sättna Hällan 1979 (HL).
Indal (J. Ångström i S).
Stöde Kälsta 1856 (T. Krok i S); Edsta 1903 (C.A. Nordlander i UPS), (Collinder 1909), 1911 (I. Nordlander i S), 1993 (HL, RL); Kärvsta 1907 (C.A. Nordlander i UPS), (Collinder 1909); 1911 (I. Nordlander i S); Kärvsta på Finnbacken 1977 (HL).
Torp 1859 (C.O. Reuterman i GB); Storboda 1976, 1981 (HL); Gullgård 1894 (H.W. Arnell i UPS); Fränsta 1902 och 1903 (J.G. Gunnarsson i S); Vissland 1877 (K.A.Th. Seth i UPS).
