Myskgräs var av de äldre botanisterna betraktad som en art, Hierochloë odorata. Weimarck (1971, 1986) uppdelade denna i fem underarter fördelade på två arter. Av dessa har tre påvisats i Medelpad, H. odorata subsp. baltica, H. hirta subsp. hirta och H. hirta subsp. arctica. I vårt landskap verkar dessa taxa vara väl skilda morfologiskt och även ha tydliga ekologiska olikheter. Många äldre uppgifter måste därför bedömas kollektivt, särskilt sådana som inte är belagda från tiden före 1971. Artgruppen som helhet är idag tämligen allmän (till spridd) i hela landskapet; glesast i skogsområdena i väster. Något märkligt är att Collinder (1909) redovisar ganska få fynd för artgruppen och anger specifikt att den inte hade iakttagits i Borgsjö, som ändå var en relativt väl undersökt socken redan på den tiden. Detta kan tala för att myskgräs (koll.) kan ha ökat under 1900-talet.
Lokalförteckningarna nedan avser bara uppgifter som bestämts till respektive taxon. Förutom dessa finns en mängd uppgifter om kollektivarten men de redovisas inte här.