brudsporre
Gymnadenia conopsea
Mer information om arten
Brudsporren är kalkgynnad och har idag sin fasta hemvist på rikmyrar i väster. Där växer den gärna på tuvor, men den är också karaktäristisk för halvöppen, ängsartad kantvegetation och kärrig kalksumpskog. Den står ofta tillsammans med lappnycklar Dactylorhiza majalis subsp. lapponica men är något mindre krävande och finns även i små rikkärr i diabasområden, t.ex. i södra Torp. Dessutom uppträder brudsporren som ängsväxt, då gärna på översilade ytor men ibland helt torrt. Som ängsväxt har arten tidigare varit spridd i hela landskapet och äldre uppgifter finns från alla socknar utom Sundsvall och Tynderö. I den hävdade miljön kunde arten – liksom brunkullan Gymnadenia nigra – uppträda även i mindre kalkrika trakter. Den finns eller fanns i sen tid kvar på ett fåtal slåtterängar i öster som Hässjö Torsboda, Selånger Hällom och Sättna Brödlösa. Från många socknar är den utgången i relativt sen tid – i Alnö Släda fanns den till 1962, i Liden Flygge och Dacke till 1956. Även i väster är den försvinnande från slåttermark, men den har ibland – åtminstone en tid – hållit sig kvar i vägdiken t.ex. vid Åse i Torp. I Borgsjö vid Långsyna längs E14 kunde man åtminstone på 1980och 1990-talet se massblomning med flera tusen exemplar i det norra vägdiket. Den har dock minskat under senare år, åtminstone i den östra delen, troligen på grund av upptorkning (OH).

Första fynd

Först publicerad av Staaf (1857) från Selånger. Äldsta belägg från Torp Finnsta 1857 (G.A. Tiselius i S).

Utbredning

Tämligen allmän i nordvästra Borgsjö. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): här och där; måttligt.

Lokaler

Njurunda Berga 1913 (N. Östgren i S).
Skön Näsbäcken (K.A.Th. Seth enligt Collinder 1909); Näsviken 1877 (K.A.Th. Seth i UPS).
Alnö Vi (M. Forsberg enligt Collinder 1909); Släda 1962 (RL), ej senare återfunnen.
Timrå (K.E. Arnell enligt Collinder 1909); prästgården 1920-talet (I. Sahlin); vid älvens utlopp 1902 (F. Ringius i LD); Borgberget (Holm 1953).
Hässjö Söråker 1889 (A. Wikberg i UPS), 1952 (I. Persson i UME); Torsboda 1868 (H.W. Arnell i UPS), 1966 (E. Evers i UME), 1955–2008 (HL, RL, OS, SG, HS m.fl.), t.o.m. 1980-talet på flera lokaler, nu kvar troligen bara på den av bl.a. Naturskyddsföreningen hävdade ängen i Torsboda; Ala 1955, 1976 (RL); vid älvens utlopp (H.W. Arnell enligt Collinder 1909).
Attmar berget NO om Kullmyra (NV om Torringen) 1983 (AB); Sörböle 1957 (RL), utgången 1979 (HL, RL); Gissjön 1984 (RL); Hassel 1987 (AV); Östansjö och Karläng (Collinder 1909).
Tuna Rude (M. Forsberg enligt Collinder 1909); Runsvik och Berg 1958 (RL), utgången 1980 (RL).
Selånger (J.H. Lidholm enligt Collinder 1909); prästgården (Staaf 1857); Hällom 1965–1971 (RL m.fl.), 1987 (AV), 1980–2008, 2009 15 ex. (JOT).
Sättna prästgården 1858 (E. Ährling i UME); Brödlösa 1997 (A. Sunesson), 1999 50 ex. (OH, RL). Indal prästgården 1858 (E. Ährling i S och UPS); Höge 1910 (Eva Collinder i S); Baggböle 1935 (V. Vesterlund i UME).
Ljustorp Mjölsätt i en äng vid landsvägen 1910 (K.B. Nordström i S); på 1960-talet sedd (från bil) någonstans i Edstatrakten (RL), nytt besök gjordes inte förrän några år senare och den återfanns då inte (kan möjligen ha varit samma som föregående lokal).
Liden flerstädes (S.J. Enander enligt Collinder 1909); prästgårdsbäcken nära gamla kyrkan 1889 (S.J. Enander i S); Flygge och Dacke 1956 (RL), på båda lokalerna utgången 1990 (HL, RL).
Holm (E.B. Almquist enligt Collinder 1909); Hissjön 1982 (AB); Anundgård 1982 (GW i UME). N om Anundgård 1982 (GW).
Stöde Gässåsen 1976 (HL, RL), 1981 (HL); Blåsttorpet (S om Ulvsjön) 1979–1988 (HL), 1987 (AV), 2000, 2005 (OH); SO om Ulvsjön i vägkant 1982 (CA, SP); Vigge (Collinder 1909), 1978, 1999 (HL, RL), (Saltzman m.fl. 1995), 2000, 2004 (mer än 600 ex.), 2006 (OH); Södra Gransjön (Collinder 1909); Österlo (Saltzman m.fl. 1995); Lo (K. Johansson enligt Collinder 1909); Västerlo vid bäcken 1962 (RL); Kärvsta 1904, 1910 (C.A. Nordlander i S och UPS, Collinder 1909); Viskan 1903 (S. Ekvall i UME).
Torp 1861 (C.O. Reuterman i GB); Gäddtjärnsåsen 1976 (RL), 1993 (G. Norberg m.fl.); Kilen (Collinder 1909), 1961, 1976 (RL), 1981 (CA); Saxen (Collinder 1909), 1961 (RL); Finnsjön 1976 (HL), 1987 (AV); Hjältanstorp 1961 (RL); Abborrtjärn (V om Hjältanstorp) 1998 (OH); mellan Rotenaho och Degelmyra (NO om Munktorp) 1982 (RL); vägkant mellan Rotenaho och Djupdalen 1998 (OH); Päronkullen (VSV om Lillmörtsjön); NV om Päronkullen och O om Kullmyra 1982 (B. Lindström), 2000 (OH); Munkbyn 1987 (AV); myr V om Gäddtjärn (V om Munkbyn) 1955 (RL); Kälen 1971 (RL); Svälten (ONO om Kälen) 1982 (RL); NV om Kälabo (SSO om Finnsta) 1982 (OB); V om Kälabo 1982 (S. Skällberg); Finnsta 1857 (G.A. Tiselius i S och UPS); Byforsen 1903 (J.G. Gunnarsson i S); Komsta (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Fränsta (G.A. Tiselius enligt Collinder 1909), 1904 (M. Ekvall i UME); Åse flera lokaler bl.a. i vägkanter väster om byn 1959 (RL), 1976–1984 (HL, BL); O om Byggmyra (OSO om Skärvingen) 1973 (RL), 1982 (SE), 1995 (HL, JOT); stora myren vid Stormyrtjärn och Trätmyrtjärn (SV om Leringsåsen) 1982 (N. Dahlbeck).
Borgsjö gården Berget i Julåsen 1976 (HL, RL), 1987 (AV); Sillerbodarna (Collinder 1909, Stolpe 1970); Rammsjön 1984 (BL), 1985 (L. Kers, RC); N om Nybyggesjön (Jämtgaveln) 1976 (HL, RL).
Haverö Gammalbodarna NNV om Säter 1982 (I. Elming); Bursforsen i Överturingen nedanför sågverket (K.B. Nordström 1911); Flakamyra N om Turingsbodarna 1993 (HL); Snöberg (Collinder 1909); NV om Snöberg 1982 (ThK); Storängesbäcken (= Bäckängesbäcken från Bytjärnen, N om Snöberg) 1970 (RL); dalgången N om Björnberget 2000 (RL).
karta