vanlig lundtrav
Arabis hirsuta var. hirsuta
Mer information om arten
Lundtrav växer sällsynt på mer eller mindre kalkpåverkade torrbackar i kustbygden. De flesta aktuella lokaler utanför Brämön i Njurunda ligger inom det område som påverkas av Alnöns eruptiva kalkbergarter. Växtplatserna utgörs av sydvända sluttningar, gärna på grusigt underlag. Där växer arten i begränsade populationer i låg, örtrik, något öppen vegetation, ofta i backen nedanför en häll, vanligen i solöppet läge. På Brämön sågs den i en artrik torräng med ängsgentiana Gentianella amarella. Lundtravens uppträdande liknar bergmyntans Satureja vulgaris, men den är mer kalkkrävande och beroende av erosion än denna. Arten är skyddsvärd; den hotas av bl.a. igenväxning och har försvunnit på många lokaler.

Första fynd

Först publicerad av Kindberg (1877). Äldsta belägg från Skön Gärdeberget 1879 (K.A.Th. Seth i UPS).

Utbredning

Tolv sentida lokaler.
Collinder (1909): flerstädes; sparsamt.

Lokaler

Njurunda i torräng vid Sannavägen nära Norrhamn på Brämön 1970, 1972 (RL).
Sundsvall 1913 (S. Samberg i S); Västhagen 1979 (RL), 2003 (HL, RL); 2008 (HL).
Skön Gärdeberget 1879 (K.A.Th. Seth i UPS), 1960 (RL); Skönsberg 1891 (J.H. Lidholm i S).
Alnö Smedsgården 1978 (RL), 1979–1985 (HL), 2003 1 ex (HL); Stömsta 1961 (RL), 1976 (HL, RL); Släda (Collinder 1909), 1956 (E. Evers i UME), 1961, 1971 (RL), 1989 (AV); Ås 1989 (AV); Vränsta 1972 (RL); Nyvik 1978 (O. Åkerström); Hartung 1971 (RL); Gistaholmarna 1909 (K.B. Nordström i S); Stornäsets kaj 2004 (BP).
Timrå backe vid Bergeforsbrons norra fäste 1981 (CA), eftersökt ej återfunnen; Fagervik 2004 (BP), eftersökt ej återfunnen 2008 (HS m.fl.).
Hässjö Torsboda grusig hällmark ovanför nya vägen 1966 (RL), 1979, 1983 (HL); Ala 2004 (SG m.fl.).
Tynderö Bäräng nedanför berget (G.A. Eriksson enligt Collinder 1909), 1956 (RL), (Agartz et al. 1980), 1986 (HL), ej återfunnen 2003 (HL, RL).
Torp (C.O. Reuterman enligt Collinder 1909).
karta