nordgröe
Poa pratensis subsp. alpigena
Mer information om arten
Nordgröe finns främst i skogsområdena och då ofta i naturliga, kulturoberoende miljöer. Man kan hitta den i små glesa bestånd i rikkärr t.ex. i norra Borgsjö, men också i andra myrkanter och myrhalsar med rörligt vatten liksom kring källor och i små källmyrar. Den kan gynnas av omrörning och expandera i körskador, skogsdiken och spår på myrar; den är även sedd i kransar runt myrstackar. På mager kulturmark i skogsområdena finns den också i fuktiga svackor och diken. På gamla myrodlingar är den ofta det vanligaste gräset. Där kan man ibland se massförekomster av detta gråa gräs med sina karaktäristiskt smala vippor med nedåtlutande nedre grenar. I älvdalarna och vid kusten är nordgröe mer sällsynt men kan – förutom i källmiljöer – finnas på strandängar, både vid de större vattendragen och vid vissa sjöar t.ex. i Attmar, vid Vikarns östra ända. Den har även setts vid en havsnära bäck i Tynderö.

Första fynd

Först publicerad av Collinder (1909) som P. pratensis var. alpestris. Äldsta belägg från Torp Hussboda 1861 (C.O. Reuterman i GB).

Utbredning

Allmän i skogsområdena, tämligen allmän till spridd i övrigt. Arten uppvisar en tydlig frekvensminskning mot kustområdet i öster och uppgifter saknas från Sundsvall, Skön, Alnö, Tuna. Några kustnära lokaler nedan.

Lokaler

Njurunda Brämön 1978 (A. Ekeblad); Ängomsbodarna V om Öjen 1979 (HL); Björköviken och S om bron till Klampenborg (Dårholmen) 1978 (HL).
Timrå Vivstavarv 1901 och 1904 (F. Ringius i S); Vivstavarvstjärn 1978 (HL); Snägdådammen 1986 (HL, RL).
Hässjö Sörån i Västerå 1977 (HL, RL); Indalsälven vid Torsboda–Ala 1979 (HL); N om Duved 1978 (HL).
Tynderö Åstön i Lillåkersbäcken 1978 (HL).
Selånger Klissberget 1978 (LE); Segersjön 1978 (HL).
karta