ryl
Chimaphila umbellata
Mer information om arten
Rylens bladmattor kan tas för lingonris och kan därför lätt förbigås. Hos oss befinner sig arten vid sin nordgräns och är här sällsynt funnen i kustområdet upp till Torp. Vanligen ser man sterila mattor men enstaka blommande skott har dock under åren noterats på fem lokaler. Växtplatserna utgörs av örtrika, sydvända skogssluttningar, nästan alltid på blockig mark, ofta med trolldruva Actaea spicata som rikindikator. Den är funnen både i äldre granskog (Njurunda och Skön) och i tallskog (Timrå). Sistnämnda lokal hittades sedan den kalavverkats. På en annan lokal, nedanför Midskogsberget i Njurunda, tycks arten däremot ha gått ut efter kalavverkning. Rylen anses gynnad av brand och skogsbete men missgynnas av både kalavverkning och igenväxning. Den tycks vara på tillbakagång hos oss liksom i hela landet och är skyddsvärd.

Första fynd

Först publicerad av Blomqvist (1933) från Hässjö Mjällån och Torp Boda.

Utbredning

Tre sentida lokaler.

Lokaler

Njurunda Kvissle (S. Bergqvist enligt Blomqvist ms); Midskogsberget nedanför landsvägen 1961 (RL, HW), 1966, 1983 (RL), ej återfunnen senare.
Skön Målåsberget 1980 (L. Vessberg), 1981–2005 (CA, HL, GÅ m.fl.).
Timrå Svedje 500 m V om Lappbäcken 1992–2005 (GF m.fl.).
Hässjö vid Mjällån strax ovan bron för allmänna landsvägen mellan Härnösand och Sundsvall (Blomqvist 1933: A. Lundström enligt anteckning i Collinder ms).
Selånger Kvarsätt ”n. sluttningen av åsen, (6 á 700 m) som byn ligger på” 1944 (J. Berglund i S), eftersökt men ej funnen (HL).
Torp nära Boda Skyddshem vid ”mördar Nordlunds sten” (Blomqvist 1933), stenen lokaliserad men rylen förgäves eftersökt 1976 (HL, RL).
karta