ljust kungsljus
Verbascum thapsus
Kungsljusets gråulliga, ibland manshöga pelare med ljusgula blommor fångar blicken redan på långt håll i soliga, sydvända branter. Vanligen växer den i så stark lutning att underlaget eroderar och bildar öppna jordblottor som gör det möjligt för denna tvååriga art att etablera sig. Den förekommer naturligt dels i sydberg, där den växer i vittringsjord på småhyllor i branter eller i exponerat fint rasmaterial, dels på erosionsytor i mindre bergknallar och sandiga torrbackar, särskilt i östra delen av landskapet.
Kungsljus är vanlig också på kulturskapade lokaler, t.ex. stora vägslänter i sydläge, instabila kanter av grustäkter och jordtippar samt på slitna småytor, t.ex. i åkerbrinkar, intill gångstigar och liknande. Arten koloniserar numera ofta hyggen – t.ex. är den sedd i en avverkad ravinkant i Selånger. Den gynnas av nutidens hårda markexploatering och är därigenom i viss ökning.
Kungsljus är vanlig också på kulturskapade lokaler, t.ex. stora vägslänter i sydläge, instabila kanter av grustäkter och jordtippar samt på slitna småytor, t.ex. i åkerbrinkar, intill gångstigar och liknande. Arten koloniserar numera ofta hyggen – t.ex. är den sedd i en avverkad ravinkant i Selånger. Den gynnas av nutidens hårda markexploatering och är därigenom i viss ökning.
Första fynd
Först publicerad av Linné (1755). Äldsta belägg från Torp 1861 (C.O. Reuterman i GB).
Bygdenamn och bruk
Linné (1755) uppger ett fantasiväckande namn från Medelpad: trollkäringslända.
Utbredning
Tämligen allmän i centrala kustområdet och älvdalarna upp till övre Liden och Borgsjön. I övrigt (utanför rastrering) noterad enligt nedan. Möjligen beror avsaknaden på Tynderölandet och i södra Njurunda på den flacka topografin.
Collinder (1909): här och där från kusten i avtagande frekvens till Borgsjö och Liden inom odlingsregionen; sparsamt–måttligt.
Collinder (1909): här och där från kusten i avtagande frekvens till Borgsjö och Liden inom odlingsregionen; sparsamt–måttligt.
Lokaler
Njurunda Pråmviken vid Björköfjärden 1980, 1981 (D. Stinessen).
Hässjö Strand (vitblommig) 1998 (HS).
Tynderö Våle 1977 (HL).
Attmar Västerböle 1971 (RL); Norrböle 1980 (HL), 2004 (RL); Hasselån V om Gryttjen och Malstabodarna 1976 (RL); Mellangårdsbodarna 1976 (RL), 1979 (HL); Norrhassel 1983 (AV); Östansjö 1961 (RL).
Selånger Västerhuljen 1976 (RL); Norrhuljen 1956 (RL); Huljen 1995–2001 (OH).
Sättna Byn 1962 (RL); Solumsberget 1978 (HL, RL). Ljustorp Höglandsåsen 1910 (K.B. Nordström i GB och S); Lövbergsåsen 1981 (CA); Mjölsätt 1979 (HL, RL).
Torp Norra Stormörtsjön 1982 (R. Ottosson).
Borgsjö Vattensjöberget 1983 (AV).
Haverö Östavall 1981 (HL), 2004 (HL, RL).
Hässjö Strand (vitblommig) 1998 (HS).
Tynderö Våle 1977 (HL).
Attmar Västerböle 1971 (RL); Norrböle 1980 (HL), 2004 (RL); Hasselån V om Gryttjen och Malstabodarna 1976 (RL); Mellangårdsbodarna 1976 (RL), 1979 (HL); Norrhassel 1983 (AV); Östansjö 1961 (RL).
Selånger Västerhuljen 1976 (RL); Norrhuljen 1956 (RL); Huljen 1995–2001 (OH).
Sättna Byn 1962 (RL); Solumsberget 1978 (HL, RL). Ljustorp Höglandsåsen 1910 (K.B. Nordström i GB och S); Lövbergsåsen 1981 (CA); Mjölsätt 1979 (HL, RL).
Torp Norra Stormörtsjön 1982 (R. Ottosson).
Borgsjö Vattensjöberget 1983 (AV).
Haverö Östavall 1981 (HL), 2004 (HL, RL).
