skogsklocka
Campanula cervicaria
Mer information om arten
Skogsklockans förekomster i vägkanterna är inte lätta att förutse. Den uppträder ofta obeständigt i små populationer från ett par till några tiotal individer. Den tvååriga arten kan ofta ses i tre generationer samtidigt: fjolårets vinterståndare, årets blommande plantor och de rosetter som skall blomma nästa år. Den är sydlig, värmefordrande och i landskapet nära sin nordgräns. Trots namnet är skogsklockan bunden till kulturmark och tycks sakna naturliga ståndorter. Den förekommer främst i de rikare dalgångarna i de centrala delarna av landskapet – men där även i mer avsides bygder. Skogsklockan växer alltid på torr, gärna sandig mark; den tycks vara något kalkgynnad. Sydvända backar med örtrik, stabiliserad men ej alltför sluten vegetation är en typisk biotop.
Oftast utgörs lokalerna av vägkanter eller vägslänter. Ibland växer den i torrbackar vid gårdar, som på en sandig åkerren i Västanbäck sydost om Stor-Hullsjön i Stöde, en ljus öppen betad björkhage eller en gammal lägdkant i Attmar. Den är också funnen på en eroderad järnvägsbank vid Stöde Nedansjö. I väster på en utpostlokal sågs den på en strandhäll vid älven i Haverö Överturingen. Arten anses minskande i landet men ger hos oss intrycket av att bibehålla sin frekvens. Närmare beskrivning över skogsklockans status i landskapet har rapporterats av Hedvall (2004).

Första fynd

Först publicerad av Hartman (1838) baserat på en uppgift från Torp (F.J. Huss enligt J. Ångström). Äldsta belägg från Torp Åse 1860 (C.O. Reuterman i GB).

Variation

Skogsklockan uppträder i två färgformer, en med ljust vitblå blommor (vanligast) och en med blå.

Utbredning

Drygt trettio sentida lokaler.
Collinder (1909): här och där; måttligt–talrikt.

Lokaler

Njurunda Fyra bestånd längs vägen N om Hornsjön, från Attmarsgränsen till Västanå 2004 (OH).
Timrå 1879 (K.A.Th. Seth i UPS).
Attmar Gryttjens bruk (Collinder 1909), två bestånd 2004 (OH); Kvarnänget S om Bölomssjön 1958 (RL), 2004 (OH, RL); V om Sörtjärnen (S om Hassel) i vägkant 1983 (R. Ottosson), 1992, 2004–2005 (OH); Sönnansjö 2004–2005 (OH); Norrböle vid Bystjärn 1978 (HL, RL), ej återfunnen 2004 (OH, RL); vid gården V om Kvarnsjön 500 m NO om Rödsätt 1983 (T. Carlsson), 2004–2005 (OH); vägkant N om Hasselån NO om Rödsätt 2004–2005 (OH).
Tuna Skallböleforsen (M. Forsberg enligt Collinder 1909); Vattjom (M. Andersson enligt Collinder ms); Berg (E. Kjellgren enligt Collinder ms); N om Djupdalsbodarna nära Stödegränsen 1981, 1985 (B. Kjellberg), 1993 (RL), 2004 (OH).
Selånger Huljen (Staaf 1857); Huljen i vägslänt 2009 (OH); Uvberget (Blomqvist ms); Sticksjön i Granloholm 1907 (G. Hjort i LD); Specksjöberget vid landsvägen mellan Kvarntjärn och Specksjön 1976 (RL); vägslänt vid Kvarntjärn 160 m O om Specksjön 1994 (RL), 1978–2009 (OH).
Indal 1879 (K.A.Th. Seth i S och UPS); Kävsta S om älven (Collinder ms); Lill-Mosjön 1993 (SP), ej återfunnen (troligen utgången 2004 (OH); Sunnås vid gamla landsvägen O om Nilsbölebäcken 1970 (O. Johansson), 1971 (RL), 1976 (HL, RL), 1977 (LE, RL), 2004 (OH); Sunnås i vägslänt vid väg 86, (2 bestånd) 400 respektive 500 m öster om Nilsbölebäcken 1997 (RL m.fl.), 2002 (GÅ), 1999–2004 (OH); Sunnås i gammal nipbrant N om väg 86, ca 350 m O om Nilsbölebäcken 2004–2009 (OH).
Stöde (S. Axell enligt Collinder 1909); Nedansjö (C.A. Nordlander, K. Johansson och Collinder enligt Collinder 1909), 1911 (C.A. Nordlander i GB, LD, S och UPS); vid järnvägen mellan Nedansjö och Lo (K. Johansson enligt Collinder 1909); Lo anhalt 1906 (K. Johansson i UPS); Lo (V. Ullmark enligt Collinder 1909); Vigge längs Hasselavägen 1985 (B. Kjellberg); vägslänt N om Vigge 2001–2004 (GÅ, OH), 2006 (OH); Himmelsmyra vägkant (N om Specksjön) 2009 (OH); Nedansjö vid Holmsvedjan 1980 (HL), ej återfunnen 2004 (OH); Bergdalen 1981 (HL), ej återfunnen 2004 (OH); Specksjön (2 bestånd) 1976 (RL), 1999–2004, 2009 (OH); VästerSvarttjärn, vägkant O om tjärn 2006–2009 (OH); Gransjön (2 bestånd) i vägslänt 1,3 respektive 1,5 km NO om Gransätra 1987–2004 (OH), 2005, 2007 (OH); Västanbäck (SO om Stor-Hullsjön) 1982 (HL), ej återfunnen 2004 (OH).
Torp (Hartman 1838: F.J. Huss enligt Ångström); Gimån (C.F.F. de Ron enligt Collinder 1909); Johannisberg vid Ljungan (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Hällan (vid Torpshammar) 1976, utgången i slutet av 1970-talet (HL, RL); Åse 1860 (C.O. Reuterman i GB), 1959 (RL), 1983 (HL), 2008–2009 (OH); Åse ”Lökebacken” NO om Tubbo 1976 (HL), 1984, 2004 (BL), 2001, 2003 (GÅ), 2008–2009 (OH); N om Roggsjön vid skogsbilväg nära Småsvedjorna och Nötviken 1980, utgången i slutet av 1980-talet (OH); vägkant S om Lickaso SV om Munktorp 2000 (T. Rydkvist), 2001–2002, 2004 (OH); Gäle i vägslänt N om Gälesjön 1998 (OH), 2000 (OH, RL), 2004 (OH); Mellansjö i vägslänt N om väg till Degeltjärn 1980 (OH), 1982 (CFL), 1999–2004 (OH).
Borgsjö Ånge (M. Jonsson enligt Olsson 1884), 1884 (C.F. Sundberg i S); Parteboda 1883 (M. Jonsson enligt Olsson 1884); Öberget i vägslänt vid E14 1995–2002 (BL), bortgrävd i samband med vägarbete 2003 (OH); vägslänt vid E14 (Långsyna) 300 m O om vägskälet till Lombäcken 1993–1996 (OH), 2001 (GÅ, RL), 2004 (OH); vägslänt vid E14 ca 1 km NV om Långsyna 2007 (LS).
Haverö Överturingen 1993 (HL), ej återfunnen 2004 (OH).
karta