träjon
Dryopteris filix-mas
Träjon är en värmekrävande ormbunke som här befinner sig på gränsen av sin sammanhängande utbredning. Det är endast i sydöst som man kan se träjon uppträda som den gör i Syd- och Mellansverige – bland stenar och småklippor i ordinär skogsmark. Det är också i kustområdet man kan stöta på arten på skogshällmarker och då även i nordsluttningar. Den kan där även växa på exponerade havsklippor t.ex. vid Alnö Spikarna.
I de inre delarna av landskapet är träjons växtmiljö mer inskränkt och den är där främst bunden till större, varma brantberg. Typiskt står den i torr vittringsjord nedanför en lodrät klippvägg, antingen i själva bergroten eller på en hylla ovanför. Ofta är förekomsterna små, men träjon kan förekomma som enda sydbergsväxt i torra, artfattiga sydberg, som i Järpberget i Holm och i Högberget vid Östansjö i Attmar. Arten har små näringsanspråk och tycks indifferent till berggrunden.
Någon gång ses träjon kolonisera kulturståndorter som bergskärningar vid en väg i Njurunda eller ett stenröse i sydvänd lövlund i Liden.
Märkligt är att Neuman (1888a) skriver: ”Sällsynt i Medelpad, har jag anträffat på tvänne lokaler i provinsen, nemligen dels på Alnön vid Smedsgård dels på Rödön.” Arten har säkert expanderat efter Neumans tid. Neuman besökte bl.a. Tjuvholmen utanför Sundsvall, där arten idag är mycket iögonfallande och även tycks ha ökat under de senaste åren (RL).
I de inre delarna av landskapet är träjons växtmiljö mer inskränkt och den är där främst bunden till större, varma brantberg. Typiskt står den i torr vittringsjord nedanför en lodrät klippvägg, antingen i själva bergroten eller på en hylla ovanför. Ofta är förekomsterna små, men träjon kan förekomma som enda sydbergsväxt i torra, artfattiga sydberg, som i Järpberget i Holm och i Högberget vid Östansjö i Attmar. Arten har små näringsanspråk och tycks indifferent till berggrunden.
Någon gång ses träjon kolonisera kulturståndorter som bergskärningar vid en väg i Njurunda eller ett stenröse i sydvänd lövlund i Liden.
Märkligt är att Neuman (1888a) skriver: ”Sällsynt i Medelpad, har jag anträffat på tvänne lokaler i provinsen, nemligen dels på Alnön vid Smedsgård dels på Rödön.” Arten har säkert expanderat efter Neumans tid. Neuman besökte bl.a. Tjuvholmen utanför Sundsvall, där arten idag är mycket iögonfallande och även tycks ha ökat under de senaste åren (RL).
Första fynd
Först publicerad av Neuman (1888a), som Polystichum filix-mas, från Alnö Smedsgården och Rödön. Äldsta belägg från Skön Fillan 1877 (K.A.Th. Seth i UPS).
Utbredning
Tämligen allmän till spridd i kustområdet, i övrigt enligt nedan (utanför rastrering).
Collinder (1909): flerstädes; måttligt.
Collinder (1909): flerstädes; måttligt.
Lokaler
Indal Hallstaberget 1970 (RL); Västloningen 1986 (RL); Lindalstorpet i Västloning 1987 (RL); Gregoriusberget 1984 (HL).
Ljustorp Höglandsberget 1980 (HL); Tunberget i Tuna by 1979 (HL); Mjällån vid Ångermanlandsgränsen 1978 (HL, RL).
Liden Sundsjöåsen i östsluttning mot Svarttjärnsbäcken 1977 (HL, RL); Nilsböle 1984 (HL, RL); Åsen 1977 (HL); Storberget 1976 (HL, RL); berg i kraftledningsgatan ovan bäcken till Myrdalstjärn (SO om Svartåbodarna) 1980 (HL); Dacke 1984 (HL); Skälaberget O om Stor-Skälsjön 1982 (RL, FB); Hattberget i Sillre 1962, 1976 (RL); berget mitt emot Järkvissle V om älven 1972 (RL).
Holm Järpberget N om Holmsjöändan 1977 (HL); Källmyra V om Vike 1982 (GÅ).
Stöde Brattåsen SV om Fanbyklacken 1982 (HL); Kälsta-Frambodarna 1982 (CFL).
Torp Bodberget V om Roggån 1982 (OB); Långrånsberget O om Torpshammar 1982 (S. Hellqvist); Gissjö 1981 (RL); Åse 1984 (HL, RL); Getbergets nordöstra sida 1993 (RL); NV om Tjärnes-tjärn (V om Getterån) 1985 (BL); Leringsforsen, Lerbäcken, Knutnäset och Ladåsen 1982 (CFL); Hiåns utlopp i Leringen 1977 (HL).
Borgsjö Rankleven 1920-talet (I. Sahlin), 1971 (RL), 1981 (CA); Borgsjöbyn 1986 (HL, RL); Lönnån 1976 (PAE); Boltjärnsbodarna (en sedan länge övergiven fäbodplats i Bodåsens nordostsluttning V om Tallåsen) (Stolpe 1970); Granbodåsen 1982 (RL); Dysjöskallen (Collinder 1909), 1972 (RL); Ensillreåsen O om Jämtkrogen 1983 (HL), 1984 (HL, RL).
Haverö O om Botjärnskullen (N om Snöberg) 1983 (AV); Porsmyra S om Turingsbodarna 1982 (BP); Nybodarna vid Havern 1982 (RL).
Ljustorp Höglandsberget 1980 (HL); Tunberget i Tuna by 1979 (HL); Mjällån vid Ångermanlandsgränsen 1978 (HL, RL).
Liden Sundsjöåsen i östsluttning mot Svarttjärnsbäcken 1977 (HL, RL); Nilsböle 1984 (HL, RL); Åsen 1977 (HL); Storberget 1976 (HL, RL); berg i kraftledningsgatan ovan bäcken till Myrdalstjärn (SO om Svartåbodarna) 1980 (HL); Dacke 1984 (HL); Skälaberget O om Stor-Skälsjön 1982 (RL, FB); Hattberget i Sillre 1962, 1976 (RL); berget mitt emot Järkvissle V om älven 1972 (RL).
Holm Järpberget N om Holmsjöändan 1977 (HL); Källmyra V om Vike 1982 (GÅ).
Stöde Brattåsen SV om Fanbyklacken 1982 (HL); Kälsta-Frambodarna 1982 (CFL).
Torp Bodberget V om Roggån 1982 (OB); Långrånsberget O om Torpshammar 1982 (S. Hellqvist); Gissjö 1981 (RL); Åse 1984 (HL, RL); Getbergets nordöstra sida 1993 (RL); NV om Tjärnes-tjärn (V om Getterån) 1985 (BL); Leringsforsen, Lerbäcken, Knutnäset och Ladåsen 1982 (CFL); Hiåns utlopp i Leringen 1977 (HL).
Borgsjö Rankleven 1920-talet (I. Sahlin), 1971 (RL), 1981 (CA); Borgsjöbyn 1986 (HL, RL); Lönnån 1976 (PAE); Boltjärnsbodarna (en sedan länge övergiven fäbodplats i Bodåsens nordostsluttning V om Tallåsen) (Stolpe 1970); Granbodåsen 1982 (RL); Dysjöskallen (Collinder 1909), 1972 (RL); Ensillreåsen O om Jämtkrogen 1983 (HL), 1984 (HL, RL).
Haverö O om Botjärnskullen (N om Snöberg) 1983 (AV); Porsmyra S om Turingsbodarna 1982 (BP); Nybodarna vid Havern 1982 (RL).
