säterfryle
Luzula multiflora subsp. frigida
Säterfryle förekommer regelbundet i gammal, lågvuxen ängsmark, där den tillsammans med rödven Agrostis capillaris, vårbrodd Anthoxanthum odoratum och stagg Nardus stricta är en av ”standardstråväxterna”. Den är ymnigast på artfattiga, magra sluttningar och växer gärna på frisk – något fuktig ängsmark, t.ex. i tät matta på fuktäng vid Lillroten i Ljustorp. Den är konkurrenskraftig även i rätt täta grässvålar. Säterfrylen ses på gårdsplaner, i diken, längs stigar etc. och i naket grus längs skogsbilvägar, på vändplaner, i hyggesspår och på utfyllnadsjord.
Första fynd
Äldsta belägg från Torp 1862 (C.O. Reuterman i UPS).
Utbredning
Allmän i skogsbygden, tämligen allmän till spridd i kustbygd och dalgångar.
