höstlånke
Callitriche hermaphroditica
Mer information om arten
Höstlånke kan man på sensommaren känna igen på dess karaktäristiska ljusa pärlband av frukter som på håll syns genom vattnet. Detta är den enda av våra lånkearter som aldrig når över vattenytan. Den kräver mineralogent rikare vatten och förekommer både i sötvatten och i brackvatten vid kusten. Den finns sällsynt på finare sediment i vissa rikare men ej förorenade sjöar, t.ex. Edebosjön i Stöde. Höstlånke växer under stabilare vattenförhållanden än de andra arterna men finns i älvsjöar i Ljungan ända upp till Kyrksjön i Haverö. Den är funnen även i Indalsälven men saknas i starkt strömmande vatten. Vid den inre kusten förekommer den i grunda fjärdar, sund och avsnörningar, främst på 1–2 meters djup. Arten missgynnas av föroreningar och tycks t.ex. vara utslagen från Torpsjön och är idag ovanlig i Klingerfjärden, där den tidigare var mycket samlad. Sannolikt är även vattenpestens expansion ett hot mot höstlånken.
Enligt Martinsson (1991) tillhör våra förekomster en norrländsk storfruktig ras av arten, ännu utan taxonomisk rang.

Första fynd

Först publicerad av Collinder (1909) som C. autumnalis. Äldsta belägg från Skön Fillan 1877 (K.A.Th. Seth i LD).

Utbredning

Drygt fyrtio sentida lokaler.
Collinder (1909): här och där i havsvikar; måttligt–talrikt.

Lokaler

Njurunda Långviken S om Galtström 2004 (BP); stora viken på Låskäret (= Gårspiggfjärden) 1977 (HL, RL); Galten vid Lubban 1994 (HL); Lubbudden 1994 (HL); Buskviken i Björköfjärden 1975 (RL); Hästskoviken 2004 (BP); Björköfjärden (Collinder 1909); Krankbohamn 2004 (BP); Ljungan vid Mjösund 1997 (HL, JOT); Kvissle och Skottsund (Collinder 1909); Ållerviken 2004 (BP); Bodviksfjärden 1968 (RL i S), 1977 (HL); Juniskär 1977 (HL); Åkersviken 2004 (BP).
Skön Ortviken (Collinder 1909); Tunadal (S. Almström i S); Fillan 1877 och 1879 (K.A.Th. Seth i LD och UPS), 1979 (HL); Johannedal 2004 (BP). Alnö Viken (Collinder 1909); sundet mellan Lusholmen och Storkalven 1981 (HL, PAE); mellan Lillkalven och Storkalven 1970 (RL i S); O om Aldernäset 2004 (BP); Näset 1972 (RL); Hörningsholm 1884 (G.A. Tiselius i S), 2004 (BP); Långharsholmen (Collinder 1909), (Norén 1974), 2006 (SG, OS m.fl.); O om Nacka 2004 (BP).
Timrå (J.A. Holm enligt Collinder 1909); N om Vivstavarv 1992 (HL, RL); Glöden 1980 (HL); Skeppsholmen 2004 (BP).
Hässjö Bondhamnsviken 1997 (SG); Smackgrundet 2004 (BP); Torsboda 1937 (S. Blomqvist i S).
Tynderö Tynderösundet vid Holmö Brygga 2005 (SG); 1888 (L.M. Neuman i LD); Våle vid Tolvösanden (Sturesson 1994), 2004 (BP); strand SV om Myckeläng 2004 (BP); Löten SV om Skäggsta 2004 (BP).
Tuna Hällsjön 1898 (G. Hjort i LD).
Selånger 1888 (L.M. Neuman i LD), 1890 (J.A. Holm i LD); Selångersjön 1889 (S.J. Enander i S), 1896 (J.H. Lidholm i S), 1897 (J.A. Holm i S och UPS).
Indal Stor-Myckelsjön 1985 (JL); Östloning 1977 (LE, HL, RL).
Liden Högland 1984 (HL, RL); Boda vid älven mitt emot Boda såg 1979 (HL).
Stöde Kälsta i Ljungan 1984 (HL); Edsta i Stödesjöns delta 1999 (HL); Kärvsta 1904 (C.A. Nordlander i UPS); Stödesjöns delta 1994 (HL); Bodsjön 1978 (HL).
Torp Torpsjön och Ljungan västerut 1910 (A. Andersson i UPS); Ljungan vid Knösen 1977 (HL); Ljungan vid Boda 1982 (E. Portén); Ljungan vid Hammar 1977 (HL); Mellansjön vid Otviken 1984 (HL).
Borgsjö Östernäset i Täljeviken 1977 (LE, HL, RL).
Haverö Kyrksjön 1982 (RL).
karta