svalting
Alisma plantago-aquatica
Svalting hör främst hemma i låglandets näringsrika vattendrag men följer rikare åar en bit från dalgångarna. Vid större vattendrag växer den ofta i grunda småvikar bland gles sjöfräken Equisetum fluviatile, eller i forspartier och kvisslor med varierande vattenföring. Den finns också i bäckar i öppen odlingsmark, gärna bland sten. Vid sjöar står den helst vid bäck- och åmynningar där organiskt material ansamlas; i skogsområden är den ofta inskränkt till denna miljö. Svalting finns också vid sötvattenpåverkade havsstränder, som vid utlopp i skyddade vikar eller i växelblöta vattenrika strandkärr. Den kan även ses i vattenförande diken och koloniserar gärna fiskdammar. Svalting klarar måttliga vattenståndsregleringar och gynnas av eutrofiering.
Arten är anpassad till växlande vattenstånd och mycket variabel i växtsättet. Den kan ses i förkrympt form i små, på sommaren uttorkade, strandnära pölar, lokar, men den kan också bli monstruöst storvuxen t.ex. i näringsrika utlopp vid havet, som i Timrå Sjösvedjan. Någon gång ser man den i submers form i rinnande vatten.
Arten är anpassad till växlande vattenstånd och mycket variabel i växtsättet. Den kan ses i förkrympt form i små, på sommaren uttorkade, strandnära pölar, lokar, men den kan också bli monstruöst storvuxen t.ex. i näringsrika utlopp vid havet, som i Timrå Sjösvedjan. Någon gång ser man den i submers form i rinnande vatten.
Första fynd
Först publicerad av Kindberg (1877) utan lokaluppgift. Äldsta belägg från Sundsvall 1876 (K.A.Th. Seth i UPS).
Utbredning
Tämligen allmän i kustområdet inklusive Tuna–Attmar och i dalgångarna. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): här och där; måttligt–talrikt.
Collinder (1909): här och där; måttligt–talrikt.
Lokaler
Attmar Långskog 1977 (HL, RL); Åmingsån 1983 (HL); Gryttjen vid sjöns utlopp 1971 (RL).
Sättna Kovland 1978 (RL); Överkovland 1959 (RL); Norafors 1984 (HL); Nora vid ån 1984 (HL).
Ljustorp Stor-Roten 1983 (HL); Bredsjöån vid Lyckebron samt mellan Lyckebron och Lagforsbodarna 1910 (K.B. Nordström i S).
Liden Kväcklingen 1977 (HL).
Stöde Håsjön (V om Lotjärn) 1982 (A. Bodin); Lotjärn 1983 (HL); Överängesån vid Kullbäcken (SV om Slättån) 1982 (HW); Hemgravsån 1982 (HL); Lillån vid Norra Hällsjön 1984 (HL); Viskansbäcken och Bodsjön 1972 (M. Corsell); Norrsjöbäcken N om Edebosjön 1977 (HL).
Torp Munkbysjön 1982 (RL), 1982 (R. Englund); Björnede N om Munkbysjön 1982 (HW); myr vid Bodtjärnen 1982 (PAE, SE); bäcken från Skärvtjärn (rinner till Gissjön) 1975 (HL, RL), 2005 (HL); längs Getterån upp till Gammelbodarna 1982 (PAE, SE), 1984 (HL, BL m.fl.); Getterån S om Skinnsjön 1976 (HL); Öster-Skinnsjön 1982 (CA).
Borgsjö Stor-Grundsjön 1977 (HL); Nedertjärn 1985 (JL).
Sättna Kovland 1978 (RL); Överkovland 1959 (RL); Norafors 1984 (HL); Nora vid ån 1984 (HL).
Ljustorp Stor-Roten 1983 (HL); Bredsjöån vid Lyckebron samt mellan Lyckebron och Lagforsbodarna 1910 (K.B. Nordström i S).
Liden Kväcklingen 1977 (HL).
Stöde Håsjön (V om Lotjärn) 1982 (A. Bodin); Lotjärn 1983 (HL); Överängesån vid Kullbäcken (SV om Slättån) 1982 (HW); Hemgravsån 1982 (HL); Lillån vid Norra Hällsjön 1984 (HL); Viskansbäcken och Bodsjön 1972 (M. Corsell); Norrsjöbäcken N om Edebosjön 1977 (HL).
Torp Munkbysjön 1982 (RL), 1982 (R. Englund); Björnede N om Munkbysjön 1982 (HW); myr vid Bodtjärnen 1982 (PAE, SE); bäcken från Skärvtjärn (rinner till Gissjön) 1975 (HL, RL), 2005 (HL); längs Getterån upp till Gammelbodarna 1982 (PAE, SE), 1984 (HL, BL m.fl.); Getterån S om Skinnsjön 1976 (HL); Öster-Skinnsjön 1982 (CA).
Borgsjö Stor-Grundsjön 1977 (HL); Nedertjärn 1985 (JL).
