Lappnycklar - Först publicerad av Reinhardt (1985) som D. lapponica från Borgsjö. Äldsta belägg från Torp Getberget 1861 (C.O. Reuterman i GB).

Sumpnycklar - RL gör följade bedömning av våra förekomster av sumpnycklar: Populationerna av (egentliga) sumpnycklar är inte enhetliga. De sumpnycklar som finns på Brämön i Njurunda hör nog hit men visar samtidigt drag av mossnycklar D. majalis subsp. sphagnicola. Där växer de ändå i vad som väl närmast måste betecknas som ett rikkärr. Hybrider med skogsnycklar D. maculata subsp. fuchsii förekommer (1968, 1977 RL, 1997 OH, RL). Populationerna i Njurunda på Gömyra och i synnerhet på Måckelmyra, visar så tydliga tecken på tidigare inblandning av ängsnycklar D. incarnata, att de knappast kan beskrivas med ett säkert namn. De ger intryck av att vara gamla hybridsvärmar i färd med att stabilisera sig till ”något”. På Måckelmyra hybridiserade de gärna med ängsnycklar 1975 (RL) och även med Jungfru Marie nycklar D. maculata subsp. maculata (1969–1992 RL). På Hammermyra i Hässjö är beståndet svårbedömt – det liknar delvis mossnycklar men uppträder här i betydligt rikare miljö än mossnycklar brukar göra och här finns hybrider med Jungfru Marie nycklar (1992 RL).

Lappnycklar - Drygt trettio sentida lokaler.

Lappnycklar, Dactylorhiza majalis subsp. lapponica, i sin huvudutbredning i den skandinaviska fjällkedjan och arten ansågs länge vara endemisk där. Under senare år har liknande former påvisats även i Alperna och Storbritannien (Reinhardt 1985, Kenneth m.fl. 1988). I Sverige är lappnycklarna inte begränsade till fjällen, utan uppträder t.ex. inom det jämtländska silurområdet. Eftersom kalkområdet i Borgsjö med sina närmaste omgivningar visar så stora floristiska likheter med centrala Jämtland, var lappnycklar väntad i. Att den verkligen förekommer var dock alls ingen lätt sak att fastställa. Ju längre mot öster man kommer, desto svårare blir det att skilja mellan lappnycklar och andra närliggande former, vilka har sin hemvist längre söderut och närmare kusten. Bladen blir längre och smalare, blommorna blekare. Det är förståeligt att dessa närstående taxa utvecklar övergångstyper där de möts. Lite överraskande påträffades i Attmar Långmyra en population som möjligen bör räk nas som lappnycklar. Samma gäller – om ock med ännu större tvekan – en förekomst i Ljustorp Renåsmyra (RL).
Den schweiziske orkidéforskaren Hans Reinhardt, som besökte bl.a. Njurunda och Borgsjö 1984, har gjort en biometrisk undersökning av material från fjällkedjan till Medelpadskusten (Reinhardt 1985). Han hävdar med bestämdhet att nycklarna i Borgsjömyrarna visar mycket närmare släktskap med fjällkedjans lappnycklar än med den typ som växer på t.ex. Måckelmyra i Njurunda. Vi delar hans uppfattning men förblir mycket osäkra vid varje möte med gränsfall. –Rolf Lidberg

Sumpnycklar - Fem sentida lokaler.

Lappnycklar

Torp Getberget 1861 (C.O. Reuterman i GB); myr N om Getberget 1983 (MB).
Borgsjö Ånge (G. Adler i UME det. S. Ericsson); Hermanboda 2004 (RL m.fl.); lilla myren S om Bredmyra 1983 (PS); N om Bredmyra 1995 (RL); myr strax SO om vägskälet E14–väg 83 1984 (RL, H. Reinhardt), (Reinhardt 1985), 1975–2000 (RL, HL, OH); Rismyra SV om Granboda 1978 (HL, RL), 1982 (PS); myr SO om Husmyra vid vägen 1971 (RL); Husmyra N om Orråsen 1970 (RL), 1977 (HL), 2007 (HL m.fl.); Ensillre fäbodstig 1988 (AV); Halmmyra spridda år 1970–2005 (OH, RL, HL m.fl.), 2006–2009 (OH); myr vid Vammen 1975 (RL), 1993 (HL, RL); myren NV om Vammen 1976 (HL, RL); myrar O om Åsmyra (mellan Granbodåsen och Harrån) 1980 (PS); NV om Granbodåsen O om Stormyra 1982 (HL); Lombäck-Stormyra 1975 (RL), 2001 (OH, RL); myrar VNV om Lombäcken 1970 (RL); Bynäsmyra vid Harrån NV om Gammelbodarna 1979 (RL, PS); Boltjärnsmyra 1974 (HL), 1975 (RL); Fällåsmyra (NV om Ånge) 1978 (HL), 1993, 1994, 1996 (OH), 2000 (OH, RL), 2007 (HL m.fl.); Halsta-Stormyra 1990 (SG); kärr N om Getryggen mellan gamla landsvägen och E14 1976, 1980 (HL, RL); Gräsmyra 1979 (HL i S); Bysättermyra (N om Övertjärn) 1990 (SG); S om Ensillreåsen (O om Jämtkrogen) 1986 (BL, MB, OB); Kontmyra S om Surfallsfligget N om Markbäcken 1978 (HL); myren N om Hällsjön (NV om Marktjärn) 1982 (CA); myren på Fårberget (V om Dysjöån) 1982 (CA), ej återfunnen 2000 (OH).
Haverö myren NNO om Gillerberget (O om Snöberg) 1982 (ThK).

Sumpnycklar

Njurunda Brämön 1909 (Collinder i LD och UPS), 1925 (H. Lenander i S), (Schön enligt Blomqvist 1950, Schön 1953); myr vid Rudtjärn på Brämön 1909 (Collinder i S), ej återfunnen efter sänkning av tjärnen, 1977 (RL); Fyrmästarns jorden på Brämön 1960–1997 (RL); Gömyra 1969–1992 (RL), 2000–2004 (OH, RL); Måckelmyra 1969–1998 (RL m.fl.), 2004 (OH, RL, M. Hedrén), (Reinhardt 1990).
Hässjö Hammermyra 1971–1992 (RL), 2000 (OH, RL). Tidigare fanns här ett rikt bestånd. Idag – efter infektion och övergödning från en soptipp – är sumpnycklarna undanträngda till lövsumpskog i utkanten av myren.
Tynderö Skäggsta i en lok V om Rödmyra 2000 (HS).