klibbkorsört
Senecio viscosus
Klibbkorsört är under kraftig expansion och är idag säkert vanligare än vad som är antecknat nedan. Den sprider sig nu framförallt längs de större vägarna. Tidigare spreds den främst med järnvägen – klibbkorsörten är typisk kring järnvägsstationer och bangårdar och står ofta även i singelgrus vid rälsen mellan stationerna. En tidig spridningskälla var också hamnarna där arten kom in med barlast, och den är fortfarande vanlig på kajer och industrimark vid kusten. Arten växer helst på grus och i mycket torra och solöppna lägen – på öppen mineraljord i vägslänter och grustäkter, på hyllor i bergsskärningar och kulturpåverkade hällar. I tätorterna står den på grusplaner, i gatkanter, på utfyllnader och tippar. Den blommar mycket länge, ibland långt in i november.
Klibbkorsört är naturaliserad på havsstränder, där den återfinns på driftvallar, klippor och blockiga, grusiga stränder; ibland ses den även på klipphyllor med rört, tunt jordlager, t.ex. på Norra Stadsberget i Sundsvall. Den kan någon gång t.o.m. komma in på udda lokaler som barrmatta under granar och på myrstackar i kustnära områden.
Klibbkorsört är naturaliserad på havsstränder, där den återfinns på driftvallar, klippor och blockiga, grusiga stränder; ibland ses den även på klipphyllor med rört, tunt jordlager, t.ex. på Norra Stadsberget i Sundsvall. Den kan någon gång t.o.m. komma in på udda lokaler som barrmatta under granar och på myrstackar i kustnära områden.
Första fynd
Först publicerad av Neuman (1885a) från Alnö och Timrå på barlast. Äldsta belägg från Skön Korsta 1877 (K.A.Th. Seth i UPS).
Utbredning
Allmän till tämligen allmän i kustområdet och i Ljungans dalgång åtminstone upp till Ånge i Borgsjö). Dessutom noterad från Liden Järkvissle 1999 (RL). Ökande och idag sannolikt vanligare än vad kartan visar.
Collinder (1909): på barlastplatser.
Collinder (1909): på barlastplatser.
