skogsrör
Calamagrostis chalybaea
Mer information om arten
Skogsrör är en av få arter som är endemiska för Norrlands inland. Huvudförekomsten finns inom rikområdena i Jämtland och södra Lappland och förekomsterna i Medelpad utgörs av sydliga utposter. I Medelpad är utbredningen lokalt bunden till några åars vattensystem, främst Dysjöån och Råsjöån i Borgsjö. Där växer skogsrör högst upp i strandzoneringen, ofta i granskogskanten. Skogsrör uppträder i tuvor som påminner om piprörets men är lösare. Det har piprörets hårkrans vid bladbasen men saknar piprörets utskjutande borst. Skogsrör uppträder regelbundet längs dessa åar men det kan även finnas i anslutande sumpskogar och myrkanter. Vanligen växer det skuggigt och i fuktig skog men har någon gång setts gå upp i en torr skogsbilvägskant (nära Råsjöån, Borgsjö) och bilda en tät tuva. Skogsrör är också funnet i älvravinmiljöer i Liden i området mot Jämtlandsgränsen. Här växer det rätt torrt i ravinkanter och gör skäl för sitt gamla namn ”niprör”.

Första fynd

Först publicerad av Neuman (1901) från Medelpad. Äldsta bevarade belägg från Torp Johannisberg 1884 (S. Almqvist i LD); samlad i Liden före 1876 (S. Axell enligt Collinder 1909).

Utbredning

Ett trettiotal sentida lokaler.
Collinder (1909): flerstädes i västra Medelpad; måttligt–talrikt.

Lokaler

Liden Glimån (Almquist 1908); Indalsälvens södra strand nära Glimån 1898 (E.B. Almquist i UPS); ”efter landsvägen till Jämtland” (S. Axell enligt Collinder 1909); Lidensboda vid älven 1983–1992 (HL i S); Dackebränna 1977 (HL i S); Långliden 1999 (HL).
Stöde Rigtjärnsmyra N om Ulvsjön 1982 (CA, SP), (Berg & Öhrling 1985).
Torp Johannesberg 1884 (S. Almquist i LD); Helgeån vid Vålan 2006 (HL, BL).
Borgsjö Stordalsberget vid vägen (VSV om Gubbybodarna) 1983 (HL); Hegelån O om Nybodarna (9 km S om Parteboda) vid vägen 1983 (HL), (Berg & Öhrling 1985); Sjulmyrbäcken (3 km S om Parteboda) (Collinder 1909); Parteboda 1942 (G. Samuelsson i S); Gulån vid vägkorsning och ca 400 m uppströms (S om Ljungan, SO om Ånge) 1982 (L. Andersson), (Berg & Öhrling 1985); Djupbäcken ovan Sågmon (S om Önsta), Björkborönningsbäcken här och där från utloppet upp till Bäcksvedjan (S om Byn) och Parteboda i Kvissla (Collinder 1909); Ön (=Önsta) 1904 (Collinder i GB, LD, S, UME och UPS), 1906 (C.F. Sundberg i UME); Ede 1904 (F. Ringius i LD och S); Långtjärnsbäcken vid vägen SO om Grästjärn (SO om Råsjö) 1981 (HL), 1983 (HL, RL), (Berg & Öhrling 1985), 2003 (GÅ); vid vägen O om Mellansjön (SO om Råsjö) 1981 (HL); 1 km N om Kamplandet (S om Råsjön) 1981 (HL), (Berg & Öhrling 1985); Råsjö 1904 (Collinder i UPS); Råsjövägen vid avtagsvägen mot Råtjärnsflon 1981 (HL), (Berg & Öhrling 1985); Råsjövägen 500 m S om Göransåsbäcken 1981 (HL), (Berg & Öhrling 1985); Råsjöån 4 km N om Råsjö 2004 (HL m.fl.); Råsjöån vid avtagsvägen mot Åsmyra 1978 (HL), (Berg & Öhrling 1985); Råsjöån S om Orrmyran 1980, 1985 (HL); Fronten V om Råsjö 1981 (HL), 1982 (RL), (Berg & Öhrling 1985), 2003 (GÅ); mellan Råsjö och Östavall (Collinder 1909), 1944 (T. Svedberg i UPS); Lindön 1976 (HL), 1980 (HL, RL), (Berg & Öhrling 1985); vägkant O om Vattensjön 1982 (CA), (Berg & Öhrling 1985); Vattenån 1982 (CA), (Berg & Öhrling 1985), 2003 (GÅ); bäck 400 m N om Vattenån 2003 (GÅ); Fårbäcken (bäcken från Fårberget, mellan Vattenån och Dysjöån) (Collinder 1909), 1975 (HL i UPS); bäcken från Fårberget (ovanför lokarna) 1975 (HL, RL), 1982 (CA), utgången (Berg & Öhrling 1985); Dysjöån och Mon (S om Dysjön) (Collinder 1909); Dysjön 1914 (S. Almström i S); Timmerflobäcken vid Mon 1975 (HL i S); Slipbäcken och Stormyrbäcken 2003 (GÅ); Markbäcken 2003 (GÅ); Lombäcken N om E14 1984 (HL); V om Lombäcken (Berg & Öhrling 1985); 1 km S om Jämtkrogen 1992 (HL).
Haverö mellan Alby och Snöberg (Collinder 1909).
karta