mjölkdunört
Epilobium lactiflorum
Mjölkdunört förekommer mest i högre skogsområden och är särskilt vanlig i västra Haverö och norra Ljustorp-Liden. Den är en karaktärsart i dessa relativt artfattiga områden. Den är inte lika bunden till stora källvattenutflöden som fjäll- källdunört utan växer ofta i mindre fuktsvackor i skogen. Arten finns naturligt i videkärr och drag i sumpskog, vanligen i fläckar av vitmossa och ofta skuggigt, men man hittar den ibland också vid källor och källbäckar. Den är även sedd i översilad granskog invid en bäck i Haverö och på en sjöstrand i Borgsjö. Bestånden är ofta små. Mjölkdunörten är gynnad av kulturpåverkan och har idag sina största förekomster på hyggen, där den lätt tycks etablera sig i fuktgropar och traktorspår. Den är också vanlig i källpåverkade skogsbilvägsdiken. Arten tycks vara konkurrenssvag och förekommer gärna i magra miljöer, där högörter saknas.
Första fynd
Först publicerad av Dusén (1881a) som E. origanifolium baserat på belägg från Timrå vid Indalsälven (K.A.Th. Seth och Collinder). Äldsta belägg från Alnö Utvik 1885 (L.M. Neuman i LD).
Utbredning
Tämligen allmän till spridd i västra Haverö, norra Ljustorp och nordvästra Liden. I övrigt noterad enligt nedan (utanför rastret).
Collinder (1909): här och där i skogsregionen, eljest sällsynt; måttligt–talrikt. Täml. allmän i skogsregionen i Borgsjö.
Collinder (1909): här och där i skogsregionen, eljest sällsynt; måttligt–talrikt. Täml. allmän i skogsregionen i Borgsjö.
Lokaler
Njurunda Ännsiklandet (Collinder 1909).
Alnö Utvik (S om Ankarsvik) 1885 (L.M. Neuman i LD).
Timrå vid utloppet av en liten bäck i Indalsälven (K.A.Th. Seth och Collinder enligt Dusén 1881a); vid Indalsälven (Murbeck 1886); vid Svedjebommen (K.A.Th. Seth och Collinder enligt Collinder 1909); Svedje (K. Holm 1953).
Sättna mellan Väster-Gåltjärn och Gåltjärnsbodarna 1986 (RL).
Indal 1904 (F. Ringius i GB och LD).
Liden skog norr om Högland 2007 (HL, HS, ES).
Holm vid Järpberget N om Holmsjöändan 1982 (S. Hellquist).
Stöde Ulvsjön 1907 (C.A. Nordlander i S); N om Ulvsjön, Österlobodarna (N om Bergdalen) och Norra Gransjön (Collinder 1909); Gransjön 1984 (HL); Högåsberget (SSV om Lycksjön) 1982 (AB); i närheten av Kallbäcken (rinner till Lycksjön) flerstädes och Hullsjön (Collinder 1909).
Torp N om Kilen och Saxen (Collinder 1909); Ö om Saxen 1983 (HL); Rämmeråsen (okänd!) (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Bäråsen (S om Väster-Saxsjön) 1982 (R. Ottosson); Oxsjön vid bäcken från Rajtahåmyra 1982 (RL); O om Bodberget (V om Roggån) 1983 (OB); Degeltjärn V om Mellansjön 1982 (PAE, SE i UME); mellan Skrabb-Abramsberget och Stockåsbodarna (O om Norr-Nordanede) 1977 (HL, RL); 1 km öster om Saxen 1982 (HL); Myckelåsen (O om ÖsterSkinnsjön) 1887 (P. Adler i LD), 1980 (HL i S det. S. Snogerup).
Borgsjö Stavåsen (fäbod OSO om Råsjö) 1981 (HL); Hegelån vid Julåsen 1904 (Collinder i LD och S); Bybodarna (8 km S om Önsta) 1904 (Collinder i S); Dyråsen (SSO om Ånge) 1982 (L. Andersson); N om Lövåsen (5 km S om Önsta) 1904 (Collinder i S och UME); Alby 1907 (J.H. Lidholm i S) 1907 (Collinder i S); Brickkällan 1904 (Collinder i LD och S); Djupdalsbäcken (N om Östby) mellan landsvägen och Ljungan 1980 (HL); Byn 1969 (J. Stolpe); Lövsjöberget N om Bergåsen 1982 (HL); bäck och surdrag vid Vitstensberget (NV om Väster-Skinnsjön) 1982 (CA); Villberget N om Västanå-Grössjön 1982 (GÅ); Hanaåsen S om Torringen 1982 (AB); Torringsbodarna 1904 (Collinder i GB). Haverö mellan Östavall och Råsjö (Collinder 1909).
Alnö Utvik (S om Ankarsvik) 1885 (L.M. Neuman i LD).
Timrå vid utloppet av en liten bäck i Indalsälven (K.A.Th. Seth och Collinder enligt Dusén 1881a); vid Indalsälven (Murbeck 1886); vid Svedjebommen (K.A.Th. Seth och Collinder enligt Collinder 1909); Svedje (K. Holm 1953).
Sättna mellan Väster-Gåltjärn och Gåltjärnsbodarna 1986 (RL).
Indal 1904 (F. Ringius i GB och LD).
Liden skog norr om Högland 2007 (HL, HS, ES).
Holm vid Järpberget N om Holmsjöändan 1982 (S. Hellquist).
Stöde Ulvsjön 1907 (C.A. Nordlander i S); N om Ulvsjön, Österlobodarna (N om Bergdalen) och Norra Gransjön (Collinder 1909); Gransjön 1984 (HL); Högåsberget (SSV om Lycksjön) 1982 (AB); i närheten av Kallbäcken (rinner till Lycksjön) flerstädes och Hullsjön (Collinder 1909).
Torp N om Kilen och Saxen (Collinder 1909); Ö om Saxen 1983 (HL); Rämmeråsen (okänd!) (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Bäråsen (S om Väster-Saxsjön) 1982 (R. Ottosson); Oxsjön vid bäcken från Rajtahåmyra 1982 (RL); O om Bodberget (V om Roggån) 1983 (OB); Degeltjärn V om Mellansjön 1982 (PAE, SE i UME); mellan Skrabb-Abramsberget och Stockåsbodarna (O om Norr-Nordanede) 1977 (HL, RL); 1 km öster om Saxen 1982 (HL); Myckelåsen (O om ÖsterSkinnsjön) 1887 (P. Adler i LD), 1980 (HL i S det. S. Snogerup).
Borgsjö Stavåsen (fäbod OSO om Råsjö) 1981 (HL); Hegelån vid Julåsen 1904 (Collinder i LD och S); Bybodarna (8 km S om Önsta) 1904 (Collinder i S); Dyråsen (SSO om Ånge) 1982 (L. Andersson); N om Lövåsen (5 km S om Önsta) 1904 (Collinder i S och UME); Alby 1907 (J.H. Lidholm i S) 1907 (Collinder i S); Brickkällan 1904 (Collinder i LD och S); Djupdalsbäcken (N om Östby) mellan landsvägen och Ljungan 1980 (HL); Byn 1969 (J. Stolpe); Lövsjöberget N om Bergåsen 1982 (HL); bäck och surdrag vid Vitstensberget (NV om Väster-Skinnsjön) 1982 (CA); Villberget N om Västanå-Grössjön 1982 (GÅ); Hanaåsen S om Torringen 1982 (AB); Torringsbodarna 1904 (Collinder i GB). Haverö mellan Östavall och Råsjö (Collinder 1909).
