Först publicerad av Neuman (1885a) som T. chamaedrys. Äldsta belägg från Njurunda Brämön 1883 (J.P. Linde i S).

Stortimjan är troligen inkommen med gräsmattfrö eller annat frö under slutet av 1800-talet. Detta är också känt från andra delar av Sverige. Där har den på sina håll levt kvar i nutid till skillnad från hos oss. En förekomst i östra delen av Borgsjöbyn Borgsjö samlades dock flitigt under ett par decennier. Nyligen hittades den i Indal i en torr vägkant, men denna förekomst ter sig nyspridd möjligen med trafiken.
Collinder (1909): här och där inom odlingsområdet; sparsamt–talrikt.

Njurunda Brämön 1883 (J.P. Linde i S). Timrå på en bergskulle (Neuman 1885a). Tuna Vattjomsberget (Neuman 1889).
Sättna nära Byn (Neuman 1887).
Indal Bäck i vägkant 2009 (O. Johansson m.fl.).
Torp prästgården i en gräsmatta (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Torpshammar (J.H. Söderberg och Collinder enligt Collinder 1909).
Borgsjö 1885 (L.M. Neuman i LD); Johannesbacke (Neuman 1885b), (O. Dillner), utgången (Collinder 1909); Borgsjöbyn, vid landsvägen och foten av Bergåsen mitt för Ljunggården (= gård nära korsningen E14-vägen till Erikslund) 1892 (J. Johansson i S conf. K. Lyka), (Collinder 1909).
Haverö Sågsveden vid Havern 1919 (G.R. Cedergren i S conf. K. Lyka).