gråvide
Salix cinerea
Gråvide är med sina sammetsludna kvistar ett av våra ”ädlare” viden. Det är krävande, tydligt närings- och kalkgynnat och förekommer mest vid rika, ljusöppna stränder längs älvarna och de större åarna. Det uppträder då på lera och andra finsediment. Men gråvide har också en säker plats i lundmiljöer vid steniga forspartier och är i skogsområdena i norr helt inskränkt till sådana lokaler (”brattmer”). Det är gynnat av varmare klimat och uppträder i sydost med en vidare ekologi – t.ex. i Njurunda, Attmar och Tuna är det vanligt på sjöstränder, där det kan dominera bland högvuxna viden i strandsnåren; så har det också setts på kalkpåverkade stränder vid Borgsjön i Borgsjö. På myrar förekommer gråvide bara i de rikaste kärren och det är karaktäristiskt för Borgsjös kalkkärr. Som myrväxt växer det då ute på tuviga myrpartier; någon gång även i drag och utlopp på mindre rika myrar.
Gråvide finns även på öppen odlingsmark vid kusten och i de nedre dalgångarna, främst längs bäckar och vattenförande diken. I Njurunda och Attmar kan man någon gång få se dess karaktäristiska silhuett utvecklad – rundade ”bollar” – längs åkerrenarna, på samma sätt som det ses i syd- och mellansvenska slättlandskap.
Gråvide finns även på öppen odlingsmark vid kusten och i de nedre dalgångarna, främst längs bäckar och vattenförande diken. I Njurunda och Attmar kan man någon gång få se dess karaktäristiska silhuett utvecklad – rundade ”bollar” – längs åkerrenarna, på samma sätt som det ses i syd- och mellansvenska slättlandskap.
Första fynd
Först publicerad av Dusén (1881a) från Haverö. Äldsta belägg från Borgsjö prästgården 1898 (G. Samuelsson i UPS).
Utbredning
Tämligen allmän i de södra och västra delarna. Vid kusten och i norr noterad enligt nedan (utanför rastrering).
Collinder (1909): allestädes; måttligt–talrikt.
Collinder (1909): allestädes; måttligt–talrikt.
Lokaler
Njurunda Brämön 1968 (Å. Lundqvist).
Alnö Stor-Havston 1980 (RL); Rödön (Boström & Nilsson 1975); Gösta 1971 (RL).
Timrå flerstädes i Indalsälvens delta (Norén 1971), 2004 (BP); Ri 1977 (HL); Märlobäcken mellan Hamsta och Märlo 1900 (F. Ringius i UPS).
Hässjö Strand 1977 (HL); flerstädes i Indalsälvens delta (Norén 1971), 2004 (BP); Bölesjön (Nordström 1911); Fjäl 1977 (HL).
Indal Stor-Myckelsjön 1985 (JL).
Ljustorp Ljustorpsån mellan Högland och Sanna (Nordström 1911); Bredsjön flerstädes (Nordström 1911).
Liden Stor-Sundsjön och Sandören 1985 (JL); Bodackbäcken efter utloppet från Dacksjötjärn 1981 (HL); Stor-Vallsjön 1985 (JL); Järkvisslebäcken (Kvarnån i Järkvissle) 1987 (HL).
Alnö Stor-Havston 1980 (RL); Rödön (Boström & Nilsson 1975); Gösta 1971 (RL).
Timrå flerstädes i Indalsälvens delta (Norén 1971), 2004 (BP); Ri 1977 (HL); Märlobäcken mellan Hamsta och Märlo 1900 (F. Ringius i UPS).
Hässjö Strand 1977 (HL); flerstädes i Indalsälvens delta (Norén 1971), 2004 (BP); Bölesjön (Nordström 1911); Fjäl 1977 (HL).
Indal Stor-Myckelsjön 1985 (JL).
Ljustorp Ljustorpsån mellan Högland och Sanna (Nordström 1911); Bredsjön flerstädes (Nordström 1911).
Liden Stor-Sundsjön och Sandören 1985 (JL); Bodackbäcken efter utloppet från Dacksjötjärn 1981 (HL); Stor-Vallsjön 1985 (JL); Järkvisslebäcken (Kvarnån i Järkvissle) 1987 (HL).
