Nordbräken är jämte majbräken den vanligaste stora ormbunken i våra skogar. Som många ormbunkar trivs den bäst fuktigt och skuggigt, och den är en karaktärsart för näringsrik högörtsgranskog. I mycket rik skog växer den också på torr mark, då gärna rotad i nedbrutna stubbar och annan förna. I magrare områden är den mer inskränkt till översilade sluttningar och sumpskogar (t.ex. norr om Indalsälven). Den finns också intill bäckar och åar i skogen, liksom i brinkar och raviner. Arten fordrar mer eller mindre skuggande skog men man kan få se förkrympta exemplar ute på fuktiga hyggen. Även om nordbräken har sin huvudsakliga hemvist i äldre barrskog, förekommer den också i mullrika lövkärr, i lövlundar och i albårder vid stränder, även vid havet. Den ses däremot inte – som majbräken Athyrium filix-mas och skogsbräken D. carthusiana – på öppen kulturmark.