Plattbladig igelknopp är vår vanligaste långbladiga igelknoppsart. I nästan alla sjöar förekommer den eller dess hybrider med flotagräs S. gramineum och igelknopp S. emersum i bladrika kloner. Endast i små näringsfattiga skogstjärnar är den vanligen frånvarande. Arten är ofta rotad på djupt vatten, ända ned till fyra meter, men ibland kan den stå grunt bland stenar i strandkanten och blommar då vanligen. Den växer på bottnar av varierande slag, gyttja, sand eller morän men saknas på förnarika dybottnar. Utanför strandbältena eller på grund i sjöarna bildar den stora mattor på sjöytan. Den är också mycket vanlig i båda älvarna och går i mynningsområdena ut i havet. Arten verkar snarast ha gynnats av kraftverksdämningar och utjämnat vattenstånd. I djupt, strömmande vatten når bladen ofta inte upp till vattenytan, men solen kan ge den ett färgspel i vattenrörelsen. Ofta ser man den så i åar och djupa skogsbäckar. I forspartier kan den stå grundare och blomma i bakvatten.