fjällgentiana
Gentiana nivalis
Fjällgentianan är en fjällväxt med intensivt blå blommor, som i äldre tid förekommit ned till kusten i mellersta Norrland. Från Borgsjö anger Collinder (1909) den t.o.m. som tämligen allmän. Vi vet rätt lite om hur den då växte men den var sannolikt knuten till lågvuxna slåtterängar. Nutida fynd och kännedom om artens förekomst i grannlandskapen talar ändå för att den oftare växer på öppen mark än i täta grässvålar, t.ex. på erosionsfläckar, stigar och vägkanter i anslutning till ängsmark. Den minskade starkt under 1900-talet men fanns kvar vid kusten in på 1940-talet i Timrå. Arten är kalkgynnad men tidigare utbredning tyder på att den även förekommit i surare områden. Markförsurning kan ha bidragit till dess tillbakagång. Arten har i sen tid hittats på två lokaler, båda på mycket högt belägna odlingar, över 400 m.ö.h. Där växte den i små bestånd på torr, solöppen mark; på Rigåsen i Liden i eroderade, glesvuxna, torra partier av f.d. lägdor; vid Blåsttorpet söder om Ulvsjön i Stöde på hackslåttmark, där den tycks gynnas i hjulspår över gräsmarken. Lokalerna har uppmärksammats och viss skötsel sker, men arten har inte sett på senare år och kan befaras vara utgången från landskapet.
Första fynd
Först publicerad av Hartman (1838) från Sättna, enligt Collinder (1909) funnen av J. Ångström. Äldsta daterade belägg från Indal Östanskär 1858 (E. Ährling i UME).
Utbredning
Två sentida lokaler.
Collinder (1909): här och där; sparsamt–talrikt.
Collinder (1909): här och där; sparsamt–talrikt.
Lokaler
Skön Sund (K.A.Th. Seth enligt Collinder 1909).
Alnö Grönviken 1899 (Collinder i LD och S); Stömsta och Släda (Collinder 1909).
Timrå 1890, 1900, 1893 (J.A. Holm i GB, LD och S); Frölandsbodarna 1907 (J.A. Holm i S och UPS), (Collinder 1909); Skeppsholmen (J.A. Holm enligt Collinder 1909); ”numera sparsam på Skeppsholmen och Lövudden” (Holm 1953); E. Höij (muntlig uppgift) såg arten i socknen på 1940-talet, troligen i Vivsta eller Fröland (RL).
Hässjö (F. Kempe i S); holmar vid Indalsälvens utlopp 1863 (F. Kempe & J. Leyonmarck i UPS); Indalsälvens deltaland 1881 (T. Hwass i S); Slåttholmen (Olsson 1896).
Tynderö 1869 (F. Kempe & J. Leyonmarck i UPS), 1890 (E.V. Berglund i GB); Åstön (Collinder 1909); Holmö (Olsson 1896), (Blomqvist ms).
Attmar (J. Leyonmarck enligt Collinder 1909); Östansjö och Norr-Fjolsta (Collinder 1909).
Tuna Skallböle (A. Andersson enligt Collinder 1909); Rude (M. Forsberg enligt Collinder 1909).
Selånger (E. Ährling enligt Hartman 1861); kyrkogården (Staaf 1857).
Sättna (J. Ångström enligt Hartman 1838), (J. Ångström i UPS), (Seth 1877).
Indal (E. Ährling enligt Hartman 1861); Östanskär 1858 (E. Ährling i UME); Sulå (Almquist 1874); Sunnås (Collinder 1909).
Ljustorp S om Bredsjön på Trastängen nära Olofsdammet 1910 (K.B. Nordström i S).
Liden 1886 (J.A. Holm i GB och LD); Glimån 1889 (S.J. Enander i S); Åsen 1900 (Collinder i S); Bodacke (S.J. Enander enligt Collinder 1909); Rigåsen 1978 (HL, RL), 1979 (HL), 1992–1996 (HW), eftersökt men ej funnen 1998–2001 (HW m.fl.), troligen utgången.
Holm (E. Ährling enligt Hartman 1861).
Stöde Blåsttorpet S om Ulvsjön 1979–1985 (HL), 1987 (AV), eftersökt men ej funnen 2005–2006 (HL); Brattås och Gräfte (Collinder 1909); Kärvsta på Finnbacken 1904 (C.A. Nordlander i S och UPS), 1915 (E. Nordlander i S).
Torp 1861 (C.O. Reuterman i GB); flerstädes (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Bybodarna (S om Ljungaverk) 1891 (H. Modin i LD).
Borgsjö tämligen allmän (Collinder 1909), (E. Ährling enligt Hartman 1861); 1906 (S. Ekvall i UME), 1907 (O. Edlund i UME); Ede-Gammelbodarna (= Gammelåsen ca 4 km S om Önsta) 1904 (E. Collinder i S); Parteboda (M. Jonsson enligt Olsson 1884); prästgården 1895 (G. Samuelsson i S).
Haverö Ytterturingsbodarna 1910 (K.B. Nordström i GB); stranden av Gärdsjön (Fredrikson 1902).
Alnö Grönviken 1899 (Collinder i LD och S); Stömsta och Släda (Collinder 1909).
Timrå 1890, 1900, 1893 (J.A. Holm i GB, LD och S); Frölandsbodarna 1907 (J.A. Holm i S och UPS), (Collinder 1909); Skeppsholmen (J.A. Holm enligt Collinder 1909); ”numera sparsam på Skeppsholmen och Lövudden” (Holm 1953); E. Höij (muntlig uppgift) såg arten i socknen på 1940-talet, troligen i Vivsta eller Fröland (RL).
Hässjö (F. Kempe i S); holmar vid Indalsälvens utlopp 1863 (F. Kempe & J. Leyonmarck i UPS); Indalsälvens deltaland 1881 (T. Hwass i S); Slåttholmen (Olsson 1896).
Tynderö 1869 (F. Kempe & J. Leyonmarck i UPS), 1890 (E.V. Berglund i GB); Åstön (Collinder 1909); Holmö (Olsson 1896), (Blomqvist ms).
Attmar (J. Leyonmarck enligt Collinder 1909); Östansjö och Norr-Fjolsta (Collinder 1909).
Tuna Skallböle (A. Andersson enligt Collinder 1909); Rude (M. Forsberg enligt Collinder 1909).
Selånger (E. Ährling enligt Hartman 1861); kyrkogården (Staaf 1857).
Sättna (J. Ångström enligt Hartman 1838), (J. Ångström i UPS), (Seth 1877).
Indal (E. Ährling enligt Hartman 1861); Östanskär 1858 (E. Ährling i UME); Sulå (Almquist 1874); Sunnås (Collinder 1909).
Ljustorp S om Bredsjön på Trastängen nära Olofsdammet 1910 (K.B. Nordström i S).
Liden 1886 (J.A. Holm i GB och LD); Glimån 1889 (S.J. Enander i S); Åsen 1900 (Collinder i S); Bodacke (S.J. Enander enligt Collinder 1909); Rigåsen 1978 (HL, RL), 1979 (HL), 1992–1996 (HW), eftersökt men ej funnen 1998–2001 (HW m.fl.), troligen utgången.
Holm (E. Ährling enligt Hartman 1861).
Stöde Blåsttorpet S om Ulvsjön 1979–1985 (HL), 1987 (AV), eftersökt men ej funnen 2005–2006 (HL); Brattås och Gräfte (Collinder 1909); Kärvsta på Finnbacken 1904 (C.A. Nordlander i S och UPS), 1915 (E. Nordlander i S).
Torp 1861 (C.O. Reuterman i GB); flerstädes (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Bybodarna (S om Ljungaverk) 1891 (H. Modin i LD).
Borgsjö tämligen allmän (Collinder 1909), (E. Ährling enligt Hartman 1861); 1906 (S. Ekvall i UME), 1907 (O. Edlund i UME); Ede-Gammelbodarna (= Gammelåsen ca 4 km S om Önsta) 1904 (E. Collinder i S); Parteboda (M. Jonsson enligt Olsson 1884); prästgården 1895 (G. Samuelsson i S).
Haverö Ytterturingsbodarna 1910 (K.B. Nordström i GB); stranden av Gärdsjön (Fredrikson 1902).
