sumparv
Stellaria crassifolia
Mer information om arten
Sumparv finns sällsynt vid sötvattenpåverkade havsstränder och i rika, kustnära kärr och sumpskogar. Den har sin viktigaste hemvist på långgrunda, näringsrika vasstränder i bräckt vatten vid havet kring Klingerfjärden och i Njurunda. Där växer den i vattenbrynet bland multnande organiskt material, ibland på edafier som på gamla stockar. Dessutom finns den vid källutflöden kring Indalsälvens utlopp t.ex. vid en källa på stranden vid Vivstavarv eller i stranden av den källpåverkade Vivstatjärn, båda i Timrå. Den kan i denna miljö tillfälligt gynnas av tramp och körspår, där den dyker upp i växelblöta markblottor. Mer naturligt växer den skuggigt i undervegetationen i kalkpåverkad, strandnära lövsumpskog i Torsboda i Hässjö tillsammans med bl.a. knottblomster Microstylis monophyllos.

Första fynd

Först publicerad av Collinder (1909) från Skön och Timrå. Äldsta belägg från Skön Fillan och från Timrå Vivstavarv 1879 (K.A.Th. Seth i UPS resp. Collinder i UPS).

Utbredning

Drygt tio sentida lokaler.
Collinder (1909): sällsynt; måttligt.

Lokaler

Njurunda Bodviksfjärden 1986 (HL); Björköviken 2005 (LS).
Skön Fillan 1879 (K.A.Th. Seth i UPS).
Alnö Alvik 1920-talet (I. Sahlin); Nacka 1986 (HL, RL).
Timrå 1924, 1927 (K.A.G. Gredin i S och LD), 1932 (K.A.G. Gredin i UPS); Timråviken 1902 (F. Ringius i LD), 1934 (K. Anderberg i UPS); Alnösundet 1932, 1942 (K.A.G. Gredin i GB, S och UME); Östrand 1938 (I. Petersén i LD); nära Östrandsfabriken 2005 (OS, GF, HS); Mariedal 1924 (K.A.G. Gredin i LD); Vivstavarv 1879 (Collinder i UPS), 1978, 1992 (HL); mellan Vivstavarv och Framnäs 1983 (HL); N om Vivstavarv 1980 (HL), 1992 (HL, RL); Sjösvedjan och Fagervik 1994 (HL, RL); Vivstavarvstjärn 1978 (HL, LE).
Hässjö Torsboda och Ala 1966 (RL); Torsboda i sumpskog nära stranden 1992 (HL).
Tynderö Tynderösundet vid södra utloppet 1992 (HL); Tolvösanden 2005 (SG).
karta