bergglim
Atocion rupestre
Bergglim är starkt specialiserad till lavklädda hällmarker på bergens toppar, där den växer öppet eller i gles skog. Den rotar sig på tunt jordtäcke i sprickor, ofta i kantzonen mellan renlavsmattor eller i gränsen mot en vertikalt lutande häll. Vid kusten växer den ibland på större öppna hällar i mer ordinär hällmarkstallskog. I inlandet blir den däremot mer beroende av sydvända lägen. Någon gång är den även sedd på hyllor i sydberg, som t.ex. Stöde Flyggberget i Kälsta och Hundberget i Torp. Arten växer ofta i mycket sura miljöer som på Hängstaberget i Indal, och den tycks t.o.m. undvika rikare berg som diabassydbergen i Torp och Borgsjö och amfibolitbergen i Timrå. För sin groning behöver bergglimmen viss omrörning i jordspringorna och vid Svedjan i Stöde syntes den vara gynnad av små jordmyrors bon.
Artens förekomst tunnar ut mot väster, troligen av klimatiska skäl, men den återkommer längst i nordväst, där förekomsterna kan ha samband med dess utbredning i fjällen. Den saknas i låglandet närmast havet, även där lämpliga biotoper finns, som på Brämön. Kukkonen (1964) anger att arten i Finland inte finns under 40-metersnivån.
Artens förekomst tunnar ut mot väster, troligen av klimatiska skäl, men den återkommer längst i nordväst, där förekomsterna kan ha samband med dess utbredning i fjällen. Den saknas i låglandet närmast havet, även där lämpliga biotoper finns, som på Brämön. Kukkonen (1964) anger att arten i Finland inte finns under 40-metersnivån.
Första fynd
Först publicerad av Beurling (1843) från Sundsvall (på berg strax utanför staden). Äldsta belägg från Sundsvall Norra Stadsberget 1843 (P.J. Beurling & C. Lagerheim i UME och UPS).
Utbredning
Tämligen allmän i centrala kustområdet och älvdalarna upp till Liden och Torp samt Ljustorpsåns dalgång. På Alnö bara känd från den södra delen. Utanför rastrerat område antecknad enligt nedan.
Collinder (1909): här och där; sparsamt–talrikt.
Collinder (1909): här och där; sparsamt–talrikt.
Lokaler
Njurunda Årskogen 1978 (HL, RL); mellan Högmyra och Stormossen 1983 (HL); Konnsjöberget 1958 (RL); Myrbodarna 1903 (Collinder i S).
Attmar Böleklack 1983 (MB); Bullerberget vid Malstabodarna 1983 (RF); Östansjö 1961 (RL).
Selånger Västerhuljen 1976 (RL).
Sättna Rödberget i Västansjö 1977 (HL, RL).
Indal Öster-Högsjö 1979 (HL, RL).
Ljustorp Stortunberget 1978 (HL, RL).
Liden Bodackberget 1960 (RL), 1983 (HL); Vildberget 1956 (RL); Hattberget i Sillre 1956 (RL), 2006 (HL); Pålberget i Järkvissle 1956 (RL); Musklippen 1959 (RL).
Holm Hissjöberget 1982 (AB); Järpberget N om Holmsjöändan 1977 (HL), 1982 (S. Hellquist); Drevberget SV om Vike 1977 (HL, RL).
Stöde Brattåsen SV om Fanbyklacken 1982 (HL); Grössjöberget O om Vigge 1978 (HL, RL); nedanför Skalsbodberget (V om Lotjärn) (Collinder 1909); Specksjöberget nära Selångersgränsen 1979 (HL); Lillström (K. Johansson enligt Collinder 1909); Västanbäck (SO om Stor-Hullsjön) 1977 (HL).
Torp Gransjöberget (SV om Ljungaverk) 1982 (CA, SP); Julkvällen NV om Edebosjön 1972 (M. Corsell); Hundberget (NV om Torpshammar) 1959 (RL); Sätersberget N om Gissjön 1977 (HL); Abborrsjöberget V om Leringstjärn 1959 (RL).
Borgsjö Vattensjöberget 1979 (HL), 1983 (AV); Fårberget V om Dysjöån 1982 (CA); Dysjöskallen (Collinder 1909), 1972 (RL); Vitstensberget (NV om Väster-Skinnsjön) 1982 (CA).
Haverö (Adler 1882); Hällan vid Öjesjön 1919 (G.R. Cedergren i UPS och S); Berguvberget vid Hällan (Cedergren 1923); Säteråsen 1982 (J. Berg); Hortfliggen (= Hortesberget N om DjupHorten?) (Falck 1924); Vedelhögen 1977 (HL); Byberget (Dusén 1881a), 1881 och 1887 (P. Adler i GB, LD, UME och UPS, Collinder 1909), (Falck 1924); Felåsen 1986 (HL, RL); Stormyrberget N om Övre Galvattssjön (vid Jämtlandsgränsen) 1982 (ThK); Svartberget NV om Byberget 1887 (P. Adler i UME), 1982 (HL); Hällberget (Dusén 1881a), 1976 (HL, RL).
Attmar Böleklack 1983 (MB); Bullerberget vid Malstabodarna 1983 (RF); Östansjö 1961 (RL).
Selånger Västerhuljen 1976 (RL).
Sättna Rödberget i Västansjö 1977 (HL, RL).
Indal Öster-Högsjö 1979 (HL, RL).
Ljustorp Stortunberget 1978 (HL, RL).
Liden Bodackberget 1960 (RL), 1983 (HL); Vildberget 1956 (RL); Hattberget i Sillre 1956 (RL), 2006 (HL); Pålberget i Järkvissle 1956 (RL); Musklippen 1959 (RL).
Holm Hissjöberget 1982 (AB); Järpberget N om Holmsjöändan 1977 (HL), 1982 (S. Hellquist); Drevberget SV om Vike 1977 (HL, RL).
Stöde Brattåsen SV om Fanbyklacken 1982 (HL); Grössjöberget O om Vigge 1978 (HL, RL); nedanför Skalsbodberget (V om Lotjärn) (Collinder 1909); Specksjöberget nära Selångersgränsen 1979 (HL); Lillström (K. Johansson enligt Collinder 1909); Västanbäck (SO om Stor-Hullsjön) 1977 (HL).
Torp Gransjöberget (SV om Ljungaverk) 1982 (CA, SP); Julkvällen NV om Edebosjön 1972 (M. Corsell); Hundberget (NV om Torpshammar) 1959 (RL); Sätersberget N om Gissjön 1977 (HL); Abborrsjöberget V om Leringstjärn 1959 (RL).
Borgsjö Vattensjöberget 1979 (HL), 1983 (AV); Fårberget V om Dysjöån 1982 (CA); Dysjöskallen (Collinder 1909), 1972 (RL); Vitstensberget (NV om Väster-Skinnsjön) 1982 (CA).
Haverö (Adler 1882); Hällan vid Öjesjön 1919 (G.R. Cedergren i UPS och S); Berguvberget vid Hällan (Cedergren 1923); Säteråsen 1982 (J. Berg); Hortfliggen (= Hortesberget N om DjupHorten?) (Falck 1924); Vedelhögen 1977 (HL); Byberget (Dusén 1881a), 1881 och 1887 (P. Adler i GB, LD, UME och UPS, Collinder 1909), (Falck 1924); Felåsen 1986 (HL, RL); Stormyrberget N om Övre Galvattssjön (vid Jämtlandsgränsen) 1982 (ThK); Svartberget NV om Byberget 1887 (P. Adler i UME), 1982 (HL); Hällberget (Dusén 1881a), 1976 (HL, RL).
