kung Karls spira
Pedicularis sceptrum-carolinum
Mer information om arten
Kung Karls spira är en ståtlig fjällväxt som tyvärr nere hos oss ofta blir parasitangripen, varför blommorna blir dåligt utvecklade. Arten har sina starkaste förekomster i rikare skogsområden i de västliga socknarna. Den är tydligt kalkeller mineralkrävande men har ändå inte sin högsta frekvens i rikområdet i Borgsjö, utan har koncentrationer i västligaste Haverö samt i södra Torp–Stöde–Attmar. På Ljungans och Haverns stränder i Haverö växer kung Karls spira långt nere på halvöppna moränstränder, gärna i svackor och oftast i anslutning till bäckutlopp eller utflöde av sippervatten. I södra Stöde-området finns stora förekomster på de zonerade skogssjöstränderna vid Ulvsjön – runt hela sjön! – och i Attmar Stor-Gissjön, och arten följer sedan Ulvsjöån, där den främst ses på steniga strandpartier. I öster finns ännu en liten isolerad population på en ö i Indalsälvens delta. Den växer där under pors Myrica gale och viden Salix spp. på sank sandmark. Uppströms älven är den noterad på strandklapper bland ungsly vid Liden Henningören. Den uppträder också som myrväxt i källdrag och källpåverkade höljor i stora medelrika och rika myrar, t.ex. Husmyra norr om Orråsen i Borgsjö. Den finns på sluttningsmyrar i höjdläge i södra Torp, och i Attmar–Stöde i blöta drag i några rätt fattiga myrar. En typisk biotop i höjdområdena i väster är små grundvattenpåverkade svackor och myrfläcka i barrskog; så är den sedd i Torp och Haverö.

Första fynd

Först publicerad av Leffler (1866) baserat på belägg från Hässjö 1863 (F. Kempe i GB, LD, UPS och UME); detta är även äldsta belägg.

Utbredning

Knappt fyrtio sentida lokaler.
Collinder (1909): sällsynt; måttligt.

Lokaler

Timrå 1863 (F. Kempe & J. Leyonmarck i S); holmar vid Indalsälvens utlopp 1868 (H.W. Arnell i UPS), (A. Lundström enligt Collinder ms); Indalsälvens utlopp 1920-talet (I. Sahlin); på stranden nedom Lövudden (K.A.G. Gredin enligt Collinder ms).
Hässjö 1863 (F. Kempe & J. Leyonmarck i GB, LD, UPS och UME), (F. Kempe enligt Collinder 1909); vid Indalsälvens utlopp (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Smackgrundet (Grevillius 1895), 1960, 1970 (RL), (Norén 1971), 2008 (SP), 2009 (HS); Laxgrundet och mindre deltaöar (Norén 1971); Storholmen 1960, 1970 (RL), (Norén 1971).
Tynderö Våle (G. Brodin enligt Collinder ms).
Attmar N om Målstakullen (Hälsingegränsen) 1968 (M. Farm); Stor-Gissjön 1982 (AV); Kavelbromyra NV om Gissjön 1975 (RL).
Selånger 1906 (G. Hjort i S).
Liden Henningören 1955 (RL), utgången före 1976 (RL).
Stöde Ulvsjön flera lokaler 1978–1985 (HL), 1982 (CA, SP), 1984 (K. Larsson); Stor-Gissjön 1975 (RL), 1982 (R. Englund); VästerUlvsjöån 1982 (CA, SP); Björkbäcksmyra (O om Ulvsjön) 1979 (HL), (Due & Muhr 1983); Tjärnsjön 1980 (Gerd Eriksson); Granån V om södra Hällsjön (= Hällsjöån?) 1905 (Collinder i S); Parkalammstjärn N om Södra Hällsjön 1982 (CA, SP).
Torp Björntjärnarna (SO om Stormörtsjön) 1976 (HL, RL), 1978 (T. Rydkvist); myr VNV om Stormyrberget (V om Storulvsjötjärn) 1976, 1977 (RL), 2001 (T. Rydkvist); Västerulvsjön vid Storulvsjön 1976 (HL, RL); V om Vikörsån 1980 (L. Sohlin); Kilen (Collinder 1909), 1961 (RL); N om Lomtjärnåsen (NV om Kilen) 1990 (HL, RL); myr S om Saxtjärn 1999 (OH); Järvtjärn och norra Järvtjärnmyra (OSO om Finnsjön) 1982 (R. Englund); Oxsjön 1982 (Ruth Karlsson), (Berg & Öhrling 1985); Oxsjö-spången (= nära Spångbäcken) 1960 (RL); Saxån vid Klockvallarna (SO om Roggsjön) 1982 (A. Bodin).
Borgsjö myr vid Råabäcken 1971, 1975 (HL, RL); Husmyra N om Orråsen 1970 (RL), 1977 (HL), 2007 (HL m.fl.); myrar O om Åsmyra (mellan Granbodåsen och Harrån) 1980 (PS); Stormyra på Långmarksberget (O om Dysjön) 1978 (HL), 2001 (RL).
Haverö Havern S om Trontjärnbäckens utlopp 1982 (RL); Haverns strand vid Sågsveden (Falck 1924); Kyrksjön S om Prästbodarna 1994 (RL); Viken 1913 (S. Sahlin), senare utgången (Cedergren 1923); S om Sörbodvallen vid Mellansjön 1982 (CA); Ytterturingen vid Ljungan 2004 (HL, RL); Bursforsen 1910 (K.B. Nordström i S); Endasnäset 1982 (BP); Avan i Överturingen 1977 (HL); Busjöbäcken i Överturingen 1981 (M. Olsson); Krakan (= Ljungan 1 km V om Överturingen) 1980 (M. Olsson), 1982 (J. Söderling); Aldern V om Udden 1982 (ThK); Länsterån vid Mellansjön 1982 (B. Bergner); Ljungans södra strand vid Jämtlandsgränsen 1990 (HL); Hummelön i Långsillre (Cedergren 1922); Grubban (nedströms Överturingens kraftverk) 1918 (Cedergren 1923); Svartsillret 2000–2001 (RL); N om Hummelön 1980 (HL); Gillån 1990 (HL); Boflon NV om Snöberg 1979 (PS).
karta