måbär
Ribes alpinum
Med sina utsvängda grenar och sitt lummiga växtsätt bidrar måbär till att ge lundvegetationen dess karaktär. Arten växer på väldränerad, näringsrik jord och ofta på stenig mark och kring stora block. Så förekommer den i älvraviner, vid forsar och andra rika partier längs bäckar och åar. Dessutom finns måbär i sydberg, där den även växer i lundar under hammaren, i rasmark och i klippskrevor, ibland rotad i mycket tunt jordlager. Den dyker även upp i rika granskogssluttningar i kustområdet och i de större dalgångarna. I älvdalarna är den typisk i tallskog på moränholmar, hamrar, och rullstensåsar. Ibland växer måbär på kulturmark, då gärna intill rösen eller stenar i skogsbryn. Den vill ha mulljord och är tydligt kalkgynnad. På norra Alnön, där måbär är mycket vanlig, har den en vidare ekologi och ses i täta bestånd på kalkrika klippor både i solöppna beteshagar och i mörk granskog. Vid havet kan den finnas på blockig, mager morän, nära stranden, som i Tynderö Öde. I soliga lägen blir buskarna mer kompakta. – Arten odlas som häckväxt i villaområden.
Första fynd
Först publicerad av Wahlenberg (1831) utan lokaluppgift. Äldsta belägg från Skön Korsta 1877 (K.A.Th. Seth i UPS).
Bygdenamn och bruk
Smältebär i Smedsgården i Alnö (1980-talet, HL) och smältbär i Tynderö (G. Wiklander 1980talet). Namnet syftar sannolikt på bärens avsaknad av smak. Namnet är möjligen unikt för Medelpad, då vi inte har påträffat det någon annanstans.
Utbredning
Allmän i norra Alnö, tämligen allmän i centrala och norra kusten samt längs Indalsälven och i Ljungandalen med omnejd upp till Borgsjö. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): tämligen allmän; måttligt–talrikt.
Collinder (1909): tämligen allmän; måttligt–talrikt.
Lokaler
Njurunda Brämön 1969, 1978 (RL); Pråmviken vid Björköfjärden 1980 (D. Stinessen); Furuskär 2007 (BP); Myrbodarna 1902 (Collinder).
Attmar Klövberget (Dynesius 1984).
Ljustorp Stortunberget 1978 (HL, RL); Kallkällmyrbäcken nära Västansjögårdarna 1910 (K.B. Nordström i GB och S); Mjällån S om Ångermanlandsgränsen 1978 (HL).
Holm Näverån (Näveråbäcken) 1982 (E. Portén). Stöde Brattåsen SV om Fanbyklacken 1982 (HL). Torp vid Hiåns utlopp i Leringen 1977 (HL); Hiån O om Hiåviken (i Leringen) 1982 (HL, RL); bäcken O om Tjärnbergstjärn (N om Skinnsjöarna) 1982 (CA); Lill-Oxsjön (O om Skallarna) 1978 (HL); N om Lill-Oxsjön (O om Skallarna) 1978 (HL, RL).
Haverö Linsjöåsen 1971 (RL); ön mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL); Nipbäcken V om Norra Björsjöbodarna 1976 (HL, RL), 1982 (RL); Norra Björsjöbodarna 1976 (HL, RL); utloppet från Lill-Tjärusjön 1982 (HL).
Attmar Klövberget (Dynesius 1984).
Ljustorp Stortunberget 1978 (HL, RL); Kallkällmyrbäcken nära Västansjögårdarna 1910 (K.B. Nordström i GB och S); Mjällån S om Ångermanlandsgränsen 1978 (HL).
Holm Näverån (Näveråbäcken) 1982 (E. Portén). Stöde Brattåsen SV om Fanbyklacken 1982 (HL). Torp vid Hiåns utlopp i Leringen 1977 (HL); Hiån O om Hiåviken (i Leringen) 1982 (HL, RL); bäcken O om Tjärnbergstjärn (N om Skinnsjöarna) 1982 (CA); Lill-Oxsjön (O om Skallarna) 1978 (HL); N om Lill-Oxsjön (O om Skallarna) 1978 (HL, RL).
Haverö Linsjöåsen 1971 (RL); ön mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL); Nipbäcken V om Norra Björsjöbodarna 1976 (HL, RL), 1982 (RL); Norra Björsjöbodarna 1976 (HL, RL); utloppet från Lill-Tjärusjön 1982 (HL).
