tysk fingerört
Potentilla thuringiaca
Tysk fingerört har en förhållandevis rik förekomst i landskapet, företrädesvis i de centrala delarna. Man hittar den i rätt slutna grässvålar, i gamla vallar och ängskanter. Ofta ser man ett fåtal stora exemplar med de arttypiska sjufingrade bladen och de varmt gula, orangefläckade kronbladen. Den står helst i solöppna lägen, gärna i örtrika miljöer, men ibland finns den även på mer vegetationsfattiga ytor i vägkanter, på grusiga älvplan, bangårdar och restmarker. Man finner den på lerområden i Ljungandalen men också påfallande ofta i skogsbygder, även vid avlägsna odlingar och fäbodar som Laxsjön i Ljustorp och Nybodarna i Torp.
Arten har sannolikt främst inkommit och spritts med vallfrö och annat gräsfrö. Med ett enda undantag saknas uppgifter och insamlingar före 1958. Collinder (1909) nämner inte arten. Spridningen tycks alltså ha skett senare än för andra vallfröinkomlingar under 1900-talet. Arten är fortfarande under spridning, särskilt längs vägarna.
Arten har sannolikt främst inkommit och spritts med vallfrö och annat gräsfrö. Med ett enda undantag saknas uppgifter och insamlingar före 1958. Collinder (1909) nämner inte arten. Spridningen tycks alltså ha skett senare än för andra vallfröinkomlingar under 1900-talet. Arten är fortfarande under spridning, särskilt längs vägarna.
Första fynd
Äldsta belägg från Sundsvall Vindskärsvarv 1945 (E. Evers i UME).
Den enda tidiga litteraturuppgiften är en passus hos Neuman (1888a): ”Denna art, som jag erhållit af adj. E. Collinder från Ockelbo, Vi bruk (insamlat 1883 i juni af J. E. Måhlen) såddes sommaren 1885 i trädgården till Heffners inspektorsboställe. Fröna, som erhållits af adj. Collinder, grodde mycket bra, och förliden sommar (1887) erhöll jag en stor massa rika exemplar, hvilka hafva utplanterats på fria fältet dels i närheten af Skönsberg dels på Alnön vid Myrnäs.” – Huruvida denna introduktion givit upphov till förekomsterna i Sundsvallsområdet och på Alnön kan inte bedömas idag.
Den enda tidiga litteraturuppgiften är en passus hos Neuman (1888a): ”Denna art, som jag erhållit af adj. E. Collinder från Ockelbo, Vi bruk (insamlat 1883 i juni af J. E. Måhlen) såddes sommaren 1885 i trädgården till Heffners inspektorsboställe. Fröna, som erhållits af adj. Collinder, grodde mycket bra, och förliden sommar (1887) erhöll jag en stor massa rika exemplar, hvilka hafva utplanterats på fria fältet dels i närheten af Skönsberg dels på Alnön vid Myrnäs.” – Huruvida denna introduktion givit upphov till förekomsterna i Sundsvallsområdet och på Alnön kan inte bedömas idag.
Utbredning
Tämligen allmän från västra Borgsjö och övre Liden och Holm till Sundsvall, Skön och västra Alnö. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan. Tycks vara något ökande.
Lokaler
Njurunda Brämön i Vikartå 1990 (RL).
Hässjö Söråker 1996 (GF); Stordalen NO om Grysjön (nära Ångermanlandsgränsen) 1981 (HL).
Tynderö Granön 1977 (HL); norra Holmö (Sturesson 1994).
Indal Säter 1978 (HL).
Ljustorp Laxsjön 1977 (HL, RL).
Liden Nordansjö 1977 (HL, RL).
Stöde Hemgravsån vid Kvarntorpet (N om Nedansjö) 1981 (HL).
Torp Oxsjön 1982 (HL), 1982 (RL); SV om Flottatjärn (O om Finnsjön) 1982 (HL); O om Brännskalldammet (vägen mellan Kälen och Finnsjön) 1982 (MB).
Borgsjö Vitstensberget (NV om Väster-Skinnsjön) 1982 (CA, B. Sundberg); Jämtkrogen 1976 (HL, RL).
Hässjö Söråker 1996 (GF); Stordalen NO om Grysjön (nära Ångermanlandsgränsen) 1981 (HL).
Tynderö Granön 1977 (HL); norra Holmö (Sturesson 1994).
Indal Säter 1978 (HL).
Ljustorp Laxsjön 1977 (HL, RL).
Liden Nordansjö 1977 (HL, RL).
Stöde Hemgravsån vid Kvarntorpet (N om Nedansjö) 1981 (HL).
Torp Oxsjön 1982 (HL), 1982 (RL); SV om Flottatjärn (O om Finnsjön) 1982 (HL); O om Brännskalldammet (vägen mellan Kälen och Finnsjön) 1982 (MB).
Borgsjö Vitstensberget (NV om Väster-Skinnsjön) 1982 (CA, B. Sundberg); Jämtkrogen 1976 (HL, RL).
