klippbräcka
Saxifraga adscendens
Klippbräcka uppträder i små bestånd och i relativt olikartade miljöer spridda över landskapet. Det gemensamma för lokalerna är mineralrikt, gärna kalkrikt substrat med öppna jordblottor och fuktighet, särskilt hög luftfuktighet. Arten har en fjällanknytning och är hos oss också mest stationär i sydbergen i väster, där den växer med andra fjällarter. Den finns där på ej allför exponerade hyllor påverkade av vittrad diabas. På Öberget i Borgsjö växer den på mossiga lodytor, och på Flyggberget i Kälsta, Stöde är den sedd på torr mineraljord mellan block i bergroten. I östra Torp, vid Byggmyra, är den funnen på en översilad häll i örtrik skogsmark. Den är även hittad vid några rikare, mindre vattendrag i Stöde och Borgsjö. Dessutom förekommer klippbräcka vid kusten på översilad kulturnära hällmark i Skön och på kalkpåverkad, rätt torr hällmark vid Timrå Fagervik.
Första fynd
Först publicerad av Hartman (1838) från Borgsjö Rankleven; troligen funnen där av M. Huss 1830. Äldsta belägg från Alnö 1841 (P. Engman i UPS).
Variation
En sällsynt gulblommig form (f. lutea) är funnen i Stöde Baggnäset (S. Ruuth enligt Collinder 1909).
Utbredning
Nio sentida lokaler.
Collinder (1909): flerstädes; sparsamt–måttligt.
Collinder (1909): flerstädes; sparsamt–måttligt.
Lokaler
Skön Korsta 1978 (HL), 2003 (HL i S, RL); Skönviksåsen 1906 (F. Ringius i UPS conf. J. Knaben); Skönvik 1901 (F. Ringius i UPS).
Alnö 1841 (P. Engman i UPS det. J. Knaben), (S.J. Enander i UPS); Stömsta (Collinder 1909).
Timrå mellan Fagervik och Vivstavarv 1981 (SP); Lastlavaberget 1922 (K.A.G. Gredin i LD och S conf. J. Knaben), 1949 (K. Holm i LD och UME conf. J. Knaben), 1981 (SP), 1982 (CA); 2004 (SG); Lövudden 1911 (I. Sahlin i S).
Liden Hattberget i Sillre 1956 (RL).
Stöde Finnbäcken (rinner till Gimsjön) 1982 (RF); Baggnäset (S. Ruuth enligt Collinder 1909) (= nästa lokal?); Flyggberget i Kälsta 1984 (HL), 2004 (GÅ).
Torp Getberget 1891 (E.V. Berglund i GB och S det. J. Knaben), 1956, 1993 (RL); O om Byggmyra (OSO om Skärvingen) 1982 (SE i UME), 1995 (OB, HL, JOT).
Borgsjö Rankleven (Hartman 1838), 1858 (E. Ährling i S och UME), 1866 och 1870 (M. Huss i UPS conf. J. Knaben, S och UME), 1885 (C.F. Sundberg i S och UME), 1934 (G. Samuelsson i S), 1972 (RL), 1979 (HL, RL); Öberget (Collinder 1909), 1956 och 1983 (RL); Borgsjöbyn 1906 (O. Edlund i UME); Lönnån (Collinder 1909); Bergåsen 1895 och 1898 (G. Samuelsson i UPS conf. J. Knaben och S), 1904 (Collinder i S).
Alnö 1841 (P. Engman i UPS det. J. Knaben), (S.J. Enander i UPS); Stömsta (Collinder 1909).
Timrå mellan Fagervik och Vivstavarv 1981 (SP); Lastlavaberget 1922 (K.A.G. Gredin i LD och S conf. J. Knaben), 1949 (K. Holm i LD och UME conf. J. Knaben), 1981 (SP), 1982 (CA); 2004 (SG); Lövudden 1911 (I. Sahlin i S).
Liden Hattberget i Sillre 1956 (RL).
Stöde Finnbäcken (rinner till Gimsjön) 1982 (RF); Baggnäset (S. Ruuth enligt Collinder 1909) (= nästa lokal?); Flyggberget i Kälsta 1984 (HL), 2004 (GÅ).
Torp Getberget 1891 (E.V. Berglund i GB och S det. J. Knaben), 1956, 1993 (RL); O om Byggmyra (OSO om Skärvingen) 1982 (SE i UME), 1995 (OB, HL, JOT).
Borgsjö Rankleven (Hartman 1838), 1858 (E. Ährling i S och UME), 1866 och 1870 (M. Huss i UPS conf. J. Knaben, S och UME), 1885 (C.F. Sundberg i S och UME), 1934 (G. Samuelsson i S), 1972 (RL), 1979 (HL, RL); Öberget (Collinder 1909), 1956 och 1983 (RL); Borgsjöbyn 1906 (O. Edlund i UME); Lönnån (Collinder 1909); Bergåsen 1895 och 1898 (G. Samuelsson i UPS conf. J. Knaben och S), 1904 (Collinder i S).
