Löktåg i form av kortvuxen strandväxt med lökformade stråbaser hittar vi bara sällsynt och sporadiskt i Medelpad. Hos oss möter vi den i en helt annan skepnad, nämligen som undervattensväxt och då i regel inte blommande. Denna form är rödaktig, långt utdragen och ofta trasslig. Den kan täcka stora ytor på moränbottnar i näringsfattiga sjöar och åar, inklusive övre Ljungan. Den kan finnas i mycket oligotrofa skogs- och myrtjärnar men saknas i eutrofa vatten. Löktåg är känslig för infrysning om vintern och växer därför relativt djupt i sjöarna, på 1–3 meter. I strömmande vatten klarar den att växa grundare. Den kan då ibland komma upp på stranden och blomma, särskilt vid lågt vattenstånd under torra somrar. Detta har bara setts i de östra delarna av landskapet, åtminstone till Sättna. Den sent blommande landformen har ibland även observerats utan anknytning till vattenformen, t.ex. på sandig sjöstrand, vid sötvattensutsläpp i Sundsvallsbukten och i ett vattenfyllt skogsdike.