rutlåsbräken
Botrychium matricariifolium
Mer information om arten
Rutlåsbräken är en av landets sällsyntaste ormbunkar. Arten har en mer sydlig utbredning än de båda föregående. Hos oss är den samlad några gånger under 1800-talet, tidigast av sättnabon och Botrychium-kännaren J. Ångström redan 1835. Glädjande nog har den åter hittats några gånger i kustområdet de senaste decennierna, dels på gräsig skogsmark med kalkförande alnögångar i Skön och Timrå, dels på mager, lågvuxen ängsmark i de surare områdena av Hässjö. Den är alltid fåtalig med 1–3 ex på lokalerna.

Första fynd

Först publicerad av Hartman (1861 i Tillägg och Rättelser) baserat på belägg från Sättna Bykullen (J. Ångström i UPS). Äldsta belägg från Sättna prästgården 1835 (J. Ångström i UPS).

Utbredning

Fem sentida lokaler.
Collinder (1909): sällsynt.

Lokaler

Skön Skönvik, på gräsig hällmark mellan motorvägen och gamla riksvägen 1980 (CA, HL).
Timrå 1885 (J.A. Holm i S), 1895 (J.A. Holm i GB); Norrberge ca 200 m S om Bergeforsens laxodling, gräsig skogskulle mellan villorna och älven (Persson 1983), 1 ex 1999, 2 ex 2004 (SG, RL).
Hässjö 1869 (F. Kempe & J. Leyonmarck i GB); Slåttholmen 1907 (J.A. Holm i GB); Backås 1 ex på gammal ängsmark 1994 (SG), ej återfunnen 1999 (RL, SG); Strind 1 ex på gammal, nu betad ängsmark 1994, 1996 (SG), lokalen helt förstörd av hästbete och tramp 1999 (RL, SG).
Tynderö Granön 1999 (RL).
Sättna Bykullen (J. Ångström i UPS, Hartman 1861); vägen vid Sättna prästgård (F. Kempe i UPS); Sättna prästgård 1835 (J. Ångström i UPS).
Torp Torpshammar (C. Håkansson enligt Cederwald 1867), 1868 (C. Håkansson i UPS).
Borgsjö Parteboda (M. Jonsson enligt Olsson 1884).
karta