höstlåsbräken
Botrychium multifidum
Höstlåsbräken kommer senare än de övriga låsbräkenarterna, men skottet övervintrar och man kan därför hitta de mångflikiga, lite gulnade bladen på våren. Arten trivs på mycket näringsfattig, helst sandig mark med lågvuxen vegetation. I skogsbygderna kan den dyka upp på samma ställen som låsbräken B. lunaria, i gamla fäbodängar och slåttermarker.Förr på barlast.
Typiskt för höstlåsbräken är dock att den även finns på lätta sediment vid kusten och i dalgångarna. Sålunda är den funnen på flera ställen på sandig, lågvuxen gräsmark i Indalsälvens delta och på högre partier, nära albård, på grusiga älvstränder i Njurunda. Även vid havet växer den på naturliga lokaler. I Tynderö har den hittats i ett hällkar vid havet och i Njurunda vid driftvallen på en moränstrand. Arten uppträder alltid fåtaligt. Höstlåsbräken är inte lika bunden till hävdad ängsmark som topplåsbräken B. lanceolatum och därför inte lika hotad.
Typiskt för höstlåsbräken är dock att den även finns på lätta sediment vid kusten och i dalgångarna. Sålunda är den funnen på flera ställen på sandig, lågvuxen gräsmark i Indalsälvens delta och på högre partier, nära albård, på grusiga älvstränder i Njurunda. Även vid havet växer den på naturliga lokaler. I Tynderö har den hittats i ett hällkar vid havet och i Njurunda vid driftvallen på en moränstrand. Arten uppträder alltid fåtaligt. Höstlåsbräken är inte lika bunden till hävdad ängsmark som topplåsbräken B. lanceolatum och därför inte lika hotad.
Första fynd
Först publicerad av Seth (1877), som B. rutaceum från Selånger, Sättna och Skön. Äldsta belägg från Sättna 1834 (J. Ångström i UPS).
Utbredning
Ett tjugotal sentida lokaler.
Collinder (1909): här och där; sparsamt.
Collinder (1909): här och där; sparsamt.
Lokaler
Njurunda Brämön 1897 (J.H. Lidholm i S); S om Norrhamn på Brämön 1978 (HL, RL); Majbodarna 1970 (RL); Myrbodarna (Collinder 1909); Björköviken 1974 (RL); i kyrktrakten (E.B. Almquist enligt Collinder 1909); Skottsund S om Kungsholmen 1973 (RL).
Sundsvall (Collinder 1909); Kubikenborg (K.A.Th. Seth enligt Collinder 1909).
Skön (Seth 1877); Korsta 1877 (K.A.Th. Seth i UME). Timrå 1888, 1890 (J.A. Holm i S och UPS); Bogrundet 1935 (K.A.G. Gredin i UPS), 1939 (K.A.G. Gredin i S och UME); Lövudden 1892 (J.A. Holm i LD), 1911 (I. Sahlin i S), (Holm 1953); Färjholmen 1977 (HL); holmarna vid Indalsälvens utlopp och Bergeforsen 1920-talet (I. Sahlin); Norrberge ca 200 m S om Bergeforsens laxodling (Persson 1983).
Hässjö (K.E. Arnell enligt Collinder 1909); Smackgrundet 1977 (HL), 1986 (RL), 2000, (GÅ), 2003 (GF, OS), 2004 (ES, HS); Slåttholmen 1973 (SP), 1981 (CA); Söråker 1865 (F. Kemp. UPS); Torsboda 1964 (RL); Åvike 1937 (K. Holm i LD och UPS); Fjäl (Collinder 1909); Smedjemon i Lögdö 1981 (SP).
Tynderö Åstön (Collinder 1909); Granön 1936 (Blomqvist ms); Sundshällan i Holmö 1979 (HL).
Attmar Johannesfors vid dammen i Framsängsån (nära Hälsingegränsen) 1979, 1986 (RL), 1981 (HL), 2007 (HL m.fl.); Stormyra (3 km S om Malstabodarna) 1980 (A. Lindmark); Karläng (Collinder 1909).
Selånger (Seth 1877), (J.H. Lidholm enligt Collinder 1909); Hällom 1973 (RL); Siljeberget 1962 (RL); O om Hulitjärn 1970 (RL).
Sättna 1834, 1849 (J. Ångström i UPS), (Seth 1877), 1886 (G. Björk i S).
Indal Sulå 1870 (E.B. Almquist i S); Micksätersbodarna 1984 (RL).
Ljustorp (K.E. Arnell enligt Collinder 1909); Fären 1990, 1996 (SG).
Liden Prästgården (S.J. Enander enligt Birger 1909b); Bodacke (Collinder 1909); Järkvissle vid Gammelbodarna 1960 (RL); Järkvissle längs vägen till Ängom 1970 (RL); Rigåsen 1977 (AV).
Holm (E.B. Almquist enligt Collinder 1909); nära Kväcklingen 1896 (E.B. Almquist i UPS).
Stöde Risåsen (S om Brattås) (Collinder 1909); Bäckänget NV om Specksjön 1977 (HL, RL); Kärvsta 1905 (C.A. Nordlander i GB, LD och S), 1908 (C.A. Nordlander i LD); Kärvsta Frambodar (4 km NO om Kärvsta (C.A. Nordlander enligt Collinder 1909); Loböle 1987 (AV).
Torp 1894 (V. Arnell i UPS); Hjältanstorp (Collinder 1909); Finnsjön 1976 (HL), 1987 (AV); Oxsjön 1982 (R. Karlsson); Kälen 1903 (J.G. Gunnarsson i S); Granån (F. Almberg enligt Collinder 1909); Viknäset (M. Huss i LD); Getterån och Fränsta (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Johannesberg 1895 (G. Samuelsson i S); Björnåsen (fäbodvall V om Mellansjön) 1982 (SE); Hökåsen (= Hökåsberget eller Hökåskojan S om Öster-Skinnsjön) (H.W. Arnell enligt Collinder 1909).
Borgsjö 1883 (M. Jonsson i UME); Parteboda (A. Winnberg 1882 i LD och UPS), 1883 (M. Jonsson i UME; Ånge (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Gammelboda N om Ånge 1940 (S. Grapengiesser i S); vid kyrkan (G. Samuelsson enligt Collinder 1909); S om Granboda 1978 (HL, RL); Granbodåsen 1985 (BL); Oxsjövallen (NO om Västanå-Grössjön) 1971 (RL); Julåsen 1987 (AV).
Haverö Holmnäset 1978 (HL, RL); Norra Björsjöbodarna 1981 (CA); Turingsbodarna 1970 (RL).
Sundsvall (Collinder 1909); Kubikenborg (K.A.Th. Seth enligt Collinder 1909).
Skön (Seth 1877); Korsta 1877 (K.A.Th. Seth i UME). Timrå 1888, 1890 (J.A. Holm i S och UPS); Bogrundet 1935 (K.A.G. Gredin i UPS), 1939 (K.A.G. Gredin i S och UME); Lövudden 1892 (J.A. Holm i LD), 1911 (I. Sahlin i S), (Holm 1953); Färjholmen 1977 (HL); holmarna vid Indalsälvens utlopp och Bergeforsen 1920-talet (I. Sahlin); Norrberge ca 200 m S om Bergeforsens laxodling (Persson 1983).
Hässjö (K.E. Arnell enligt Collinder 1909); Smackgrundet 1977 (HL), 1986 (RL), 2000, (GÅ), 2003 (GF, OS), 2004 (ES, HS); Slåttholmen 1973 (SP), 1981 (CA); Söråker 1865 (F. Kemp. UPS); Torsboda 1964 (RL); Åvike 1937 (K. Holm i LD och UPS); Fjäl (Collinder 1909); Smedjemon i Lögdö 1981 (SP).
Tynderö Åstön (Collinder 1909); Granön 1936 (Blomqvist ms); Sundshällan i Holmö 1979 (HL).
Attmar Johannesfors vid dammen i Framsängsån (nära Hälsingegränsen) 1979, 1986 (RL), 1981 (HL), 2007 (HL m.fl.); Stormyra (3 km S om Malstabodarna) 1980 (A. Lindmark); Karläng (Collinder 1909).
Selånger (Seth 1877), (J.H. Lidholm enligt Collinder 1909); Hällom 1973 (RL); Siljeberget 1962 (RL); O om Hulitjärn 1970 (RL).
Sättna 1834, 1849 (J. Ångström i UPS), (Seth 1877), 1886 (G. Björk i S).
Indal Sulå 1870 (E.B. Almquist i S); Micksätersbodarna 1984 (RL).
Ljustorp (K.E. Arnell enligt Collinder 1909); Fären 1990, 1996 (SG).
Liden Prästgården (S.J. Enander enligt Birger 1909b); Bodacke (Collinder 1909); Järkvissle vid Gammelbodarna 1960 (RL); Järkvissle längs vägen till Ängom 1970 (RL); Rigåsen 1977 (AV).
Holm (E.B. Almquist enligt Collinder 1909); nära Kväcklingen 1896 (E.B. Almquist i UPS).
Stöde Risåsen (S om Brattås) (Collinder 1909); Bäckänget NV om Specksjön 1977 (HL, RL); Kärvsta 1905 (C.A. Nordlander i GB, LD och S), 1908 (C.A. Nordlander i LD); Kärvsta Frambodar (4 km NO om Kärvsta (C.A. Nordlander enligt Collinder 1909); Loböle 1987 (AV).
Torp 1894 (V. Arnell i UPS); Hjältanstorp (Collinder 1909); Finnsjön 1976 (HL), 1987 (AV); Oxsjön 1982 (R. Karlsson); Kälen 1903 (J.G. Gunnarsson i S); Granån (F. Almberg enligt Collinder 1909); Viknäset (M. Huss i LD); Getterån och Fränsta (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Johannesberg 1895 (G. Samuelsson i S); Björnåsen (fäbodvall V om Mellansjön) 1982 (SE); Hökåsen (= Hökåsberget eller Hökåskojan S om Öster-Skinnsjön) (H.W. Arnell enligt Collinder 1909).
Borgsjö 1883 (M. Jonsson i UME); Parteboda (A. Winnberg 1882 i LD och UPS), 1883 (M. Jonsson i UME; Ånge (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Gammelboda N om Ånge 1940 (S. Grapengiesser i S); vid kyrkan (G. Samuelsson enligt Collinder 1909); S om Granboda 1978 (HL, RL); Granbodåsen 1985 (BL); Oxsjövallen (NO om Västanå-Grössjön) 1971 (RL); Julåsen 1987 (AV).
Haverö Holmnäset 1978 (HL, RL); Norra Björsjöbodarna 1981 (CA); Turingsbodarna 1970 (RL).
