axslinga
Myriophyllum spicatum
Axslinga finns hos oss vid den yttre exponerade kusten, där vattnet är relativt klart och salt. Den växer i grusiga vikar och avsnörningar eller innanför klippsträndernas utskjutande hällar, ofta på djupare vatten. Den är flerårig och fast rotad i bottnen. Ett fynd finns också från Indalsälven i Liden.
Första fynd
Först publicerad av Kindberg (1877) från Medelpad, men uppgiften kan avse M. sibiricum. Äldsta belägg från Skön Fillan 1877 (K.A.Th. Seth i UPS).
Variation
Knoppslinga M. sibiricum har före 1980 i Skandinavien inte skilts ut från axslinga M. spicatum. Vissa äldre uppgifter om M. spicatum som uppenbarligen avser M. sibiricum – främst sötvattenlokalerna – redovisas under den senare arten.
Utbredning
Cirka sjutton sentida lokaler.
Lokaler
Njurunda Brämön i Tångviken 1978 (RL); Brämön i Kalkhamn 1978 (HL i UME conf. SE, RL); Brämön i Norrhamn 2006 (BGJ m.fl.); Rönnbottensviken 2008 (BP); Långviken 1987 (HL), 2004 (BP); Långören 2008 (BP); Fäbodviken 1977 (RL); Gullersviken 2008 (BP); Furuskär (= Pipers holme) 1977 (LE, HL, RL); SO om Jungfrutjärnarna 1978, 2004 (BP), 2005 (HL i UME conf. SE, HS, BP); Lörudden 1970 (RL); Skigan 1986 (LE, RL, HL i UME conf. SE); Högön 1968 (RL).
Hässjö Bondhamnsviken 2004 (BP).
Tynderö Åstöns södra strand 2002 (HL i UME conf. SE); Tynderösundet 1992 (HL i UME conf. SE); Saltspannviken 2004 (BP); Norråkersviken 2008 (HS i UME conf. SE).
Liden Lidensboda vid älven 2002 (HL i UME det. SE).
Hässjö Bondhamnsviken 2004 (BP).
Tynderö Åstöns södra strand 2002 (HL i UME conf. SE); Tynderösundet 1992 (HL i UME conf. SE); Saltspannviken 2004 (BP); Norråkersviken 2008 (HS i UME conf. SE).
Liden Lidensboda vid älven 2002 (HL i UME det. SE).
