häckkaragan
Caragana arborescens
Häckkaragan har varit mycket vanlig i odling i hela landskapet, framförallt i äldre tid. Det är främst som häckväxt den använts. Den är ofta kvarstående och vegetativt spridd men någon gång ser man den även fröspridd, ofta då i torra miljöer som i en grusig slänt eller längs en kulturnära stig på tallhed. Några noteringar nedan, men ej alltid antecknad.
Bygdenamn och bruk
Arten kallas ofta sibirisk ärtbuske. Ärtbaljorna har av barn använts som visselpipor.
Lokaler
Njurunda Svartvik (självsådd) 1990 (RL).
Alnö Rödön (Boström & Nilsson 1975); Nacka (kvarstående) 1998 (HL, RL).
Timrå Märlo (självsådd) 1992 (HL, RL); Fagervik (självsådd långt från planteringar) 1994 (HL, RL).
Stöde Edsta vid brandstation 1994 (HL); Kärvsta 1915 (C.A. Nordlander i S).
Torp Grönsta vid kraftverket (självsådd) 1994 (HL).
Borgsjö vid Ljungan nedanför Tubbo 1984 (HL, RL).
Alnö Rödön (Boström & Nilsson 1975); Nacka (kvarstående) 1998 (HL, RL).
Timrå Märlo (självsådd) 1992 (HL, RL); Fagervik (självsådd långt från planteringar) 1994 (HL, RL).
Stöde Edsta vid brandstation 1994 (HL); Kärvsta 1915 (C.A. Nordlander i S).
Torp Grönsta vid kraftverket (självsådd) 1994 (HL).
Borgsjö vid Ljungan nedanför Tubbo 1984 (HL, RL).